Hoppa upp och ner



Jag blir alldeles varm när jag läser vad vänner skrivit. Det hjälper mig framåt och ger mig mod. Det är en sak som är säker. Jag är livrädd, men imorgon måste jag våga be om mer hjälp. Visst, jag kan fortsätta som jag gör eftersom det känns "säkert". Men det kommer inte hjälpa mig. Det behövs något annat. En förändring helt enkelt. Och jag hoppas att jag får chansen till det.

Igårkväll hade jag mycket spring i benen och därför fick studsmattan sig ett besök. Kaninerna tycker alltid det är roligt när jag studsar där upp och ner. Dom står och tittar på mig och släpper mig inte med blicken. Jag tycker också att det är roligt att studsa, så länge det inte finns något tvång över det. Anorexian jublar för varje gång jag studsar upp och ner. Mitt knä gråter idag efter alla promenader och allt studsande. Det funkar ju inte...

Jag har nyss ätit frukost. Efter lunch ska jag och storasyster köra till Lund och packa det sista i hennes lägenhet. Flyttning på gång. Mamma och pappa kommer med släp sedan. Dagen kommer säkerligen gå fort, och jag vill inget hellre. Jag vill att det ska bli måndag så att jag kan be om mer hjälp. Men först en trevlig söndag alltså.


Ett hjärta till alla underbara.



Kommentarer
Postat av: Mergime

Du ,går du på dagvård inne i lund eller ?

är det för vuxna eller?

för jag ska kanske (om de tar emot mig)

börja på behandling hos äsenheten i lund

tänkte ifall du gick där ?



hoppas du får en fin dag,kämpa på

det lönar sig i slutändan, kram

Postat av: Anna

Du är fin, Sofie! <3

2009-08-30 @ 11:01:41
URL: http://theolinda.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
Bloggtoppen.se