Bägaren rann över



Kommentar:
Känner du dig tillräckligt stabil för att åka till England? Hur länge ska du vara borta?

Svar:
Nä, jag känner mig inte ett dugg stabil egentligen. Men det kommer jag aldrig att göra om jag inte provar mina vingar. Jag kan inte sitta här hemma och vänta på att det ska kännas rätt. Det som kan hjälpa mig nu är att komma bort härifrån. Det är nog faktiskt den bästa hjälpen. Träffa nya människor, leva i en ny miljö, koncentrera mig på annat, klara mig själv... Det handlar om att våga prova på nya saker och inte stanna kvar i tryggheten. För visst känns det mycket enklare att falla ner i anorexins armar, där vet jag ju hur det fungerar, men jag vill inte göra det längre. Jag vill släppa sjukdomen och skaffa ett riktigt liv. De 4½ månaderna i England kommer bli en utmaning, och det får bära eller brista.



Dagen har varit tung. Jag har problem med csn, och med en massa annat, men detta var droppen och jag började storgråta. Jag har gråtit i flera omgångar och allt har känts hopplöst. Det är en himla tur att jag har stöttande föräldrar, annars hade det aldrig gått. Ja, på något vis ska det väl fixa sig.

Min kropp är helt slut. Floden av tårar var nog precis vad jag behövde. Jag har legat i soffan hela kvällen och inte orkat göra någonting. Imorgon ska jag ha samtal med min behandlare, och dessutom ställa mig på den helvetesvågen. Jag vill inte titta på några siffror. Aldrig. Det är för mycket som snurrar i huvudet nu.

Jag tänkte snart krypa ner i sängen och titta på några Vänneravsnitt. Försöka glömma verkligheten för en stund. Och kanske släcka lampan lite tidigare...jag har kommit in i helt fel vanor.



Kommentarer
Postat av: Anonym

ska du plugga i england eller vad är det som händer där? Tror det kommer gå bra för dig, även om det kanske kommer vara tufft av och till, men tro på dig själv <3


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
Bloggtoppen.se