Tårarna måste få komma



Det är tuffa tider. Tankarna och känslorna om kroppen och mig själv är inte bra. Jag orkar inte med det längre så därför försöker jag bara flyta med. Det funkar ibland, men det är inte hållbart i längden. Det vet jag.

Jag har tryckt undan sorgen den mesta av tiden. Många tårar har runnit, men inte tillräckligt många. Blicken dras hela tiden ut mot trädgården, så som den alltid gör. Jag vill ju se så att mina älsklingar har det bra. Nu är det bara tomt och jag får hela tiden påminna mig själv om verkligheten. Livet är så jäkla orättvist.

Imorgon är det måndag. Igen. Veckorna flyger förbi. Jag tror att många tankar och känslor kommer komma ikapp mig imorgon. I fredags blev jag tillsagd att tillåta mig att vara ledsen. Att låta tårarna komma. Jag har inte riktigt kunnat det, därför är jag rädd för imorgon. Det kommer bli tufft. Jag kan inte gömma mig imorgon också. I fredags ville jag inte vara med på den dagliga uppföljningen eller på köksträningen. Jag gick mest runt. Fick prata lite om hur jag kände. Men inte i grupp. Det klarade jag inte av och jag tror inte att jag kommer göra det imorgon heller.

Det kommer bli en lång natt. Jag är inte ens i närheten av att sova.





Kommentarer
Postat av: tisa

Ge inte upp vännen!



Känner igen det där med att tillåta sig vara ledsen, det är inte lätt alla gånger. Att inte vilja känna, förtränga, vara "stark". Det är så mycket som står ivägen. Fast oftast (i alla fall för mig) känns det lite bättre när man ändå lyckats tillåta sig, i alla fall på sikt.

Hoppas det går bra för dig idag, och att du lyckades sova inatt.

Kram <3

Postat av: Anonym

DU ÄR FIN!

2010-09-22 @ 20:38:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
Bloggtoppen.se