Det positiva



Fokusera på det positiva. Det är det som gäller. Inget annat.
Julskyltningen var mysig och lussekatterna blev goda. Och vi har massor med snö.

Strunta i det andra...





Snölandskap



Vi har massor av snö och jag är glad som ett litet barn på julafton. Jag har byggt en snölykta, sprungit och glidit i snön, försökt göra en snögubbe och nu ikväll gick jag en mysig promenad i snölandskapet med snön virvlande runtomkring mig. Jag blir alltid lika glad när vi får snö...vi är inte alltid så bortskämda med det här nere.

Jag hade det bra i Tyskland. Vi bodde på fint hotell och Lübeck är mysigt, fast det blev lite ensamt efter några timmar själv på stan. Så jag var glad när pappa ringde och berättade att de var klara med mötet. Vi kom hem ganska sent igårkväll. Det var en seg hemresa, men vi kom hem säkert i alla fall. Jag utmanade mig ordentligt med maten nu när jag var iväg. Det jag är allra mest nöjd med är att jag åt en crepes när jag gick runt på julmarknaden. Man kunde välja mellan många olika fyllningar, både sött och mer matigt. Jag tog skinka och det smakade lite som fläskpannkaka. Mums!

Jag ser mycket fram emot helgen. Massa julpysslande, julbak och annat. Imorgon ska vi göra pepparkaksdeg och jag ska fortsätta med julkorten. Kanske bakar vi lussebullar, eller så gör vi det på söndag. Och det ska bli så mysigt att sätta upp adventstakar och stjärnor. En riktig myshelg alltså!

Nu ska jag krypa till sängs. Vill komma upp ganska tidigt imorgon. Har massor att göra ju!

Jag hade lite roligt med webbkameran :) 

 




















Snö och miniresa


Så har snön kommit även till Skånes sydspets! Jag gillar't! Fast det tog oss nära 1½ timme att komma till Malmö i morse. Det gick i typ 20-30 km/h på motorvägen. Men fram kom vi i alla fall. Och nu har jag varit på samtal med F. Det var ett riktigt bra samtal. Jag släppte på spärrarna idag också och det känns väldigt skönt. Det viktiga för mig nu är att jobba med maten och motionen, att då få i mig mer mat och röra på mig mindre. Som F sa så är det tråkigt att vi måste lägga fokus på vikten, men det är tyvärr nödvändigt. Jag måste börja använda allt det jag har lärt mig och inte ge efter när det blir jobbigt.

Nu sitter jag på pappas jobb. Mätt och lite frusen. Om en stund sätter vi oss i bilen och kör mot Tyskland, Lübeck rättare sagt. Pappa ska dit i jobbet och det fanns plats i bilen så då frågade jag om jag fick följa med. Vi kommer hem imorgon kväll igen. Men imorgon ska jag gå på julmarknad och i andra affärer. Ska vara ensam hela dagen, men det ska nog gå bra. Jag får träna på att klara mig själv, vilket är bra för mig.

Nu ska jag packa ihop. Det ska bli mysigt att komma iväg på en liten resa. Det där lilla kan betyda så mycket. Och i helgen ska det julbakas och julpyntas och gå på julskyltning. Som jag ser fram emot det!


Jag och lillasyster på julmarknad i just Lübeck för
två år sedan.



Det är dags att säga hejdå



Jag går runt i en dimma. Kan inte riktigt ta tag i något. Tänker att jag ska göra det och det...men det slutar med att jag inte gör ett dugg. Det enda jag gör är tänker på vad jag borde göra.

Det är tufft nu. Ångesten har mig i ett starkt grepp. Även om jag går emot den ganska mycket, så blir det bara jobbigare. Jag vill gömma mig under täcket och strunta i precis allting, men det är också ångestframkallande. Det känns hopplöst, men ändå inte. Jag vet inte hur jag ska förklara. Kanske är det rädslan som tar tag i mig nu när det börjar känns som om jag kanske kommer kunna lägga anorexin bakom mig. Jag har aldrig varit så här nära förut.

Jag vill ha ett liv. Jag vill inte vara sjukskriven, gå i behandling eller något annat som innebär att vara sjuk. Jag vill börja plugga och leva studentlivet. Eller resa. Jag vill bort härifrån helt enkelt. Jag håller tummarna för att jag blir antagen till kursen jag har sökt och då får åka till England ett halvår. Även om det innebär att jag måste lämna mycket här hemma, så vet jag att jag behöver det. Jag har så många drömmar som jag vill börja förverkliga.

Anorexin är ett tryggt liv, men jag vill inte leva så längre. Jag har slösat bort alldeles för många år på det nu. Det är tufft att säga hejdå, men jag vänjer mig snabbt vid något annat. Vart livet än tar mig.


Du fick för stor del av mitt liv, jag kunde inte andas tillslut.



Blöta kinder



Jag har börjat dagen med att låta tårarna rinna, och det var så skönt. Precis vad jag behövde. Jag har haft enorma svårigheter med att gråta den senaste tiden. Jag är en expert på att trycka undan alla känslor. På samtalet i onsdags pratade vi mycket om det och att jag har mycket sorg inom mig som jag inte har bearbetat. Det kändes skönt att det kom någon tår i alla fall, för som F sa så är det inte ofta hon har sett mig gråta. Nu rann det över helt. Jag satt och läste det jag hade skrivit när jag blev inlagd i Varberg. Det var dagarna innan nyår och jag kommer ihåg hur tråkigt jag tyckte det var att inte få skjuta raketer. Vi fick gå ut och titta på fyrverkerier i alla fall.

Det har hänt mycket detta året, och än är det inte slut. Vi har ju den bästa tiden kvar, julen! Jag ska sätta mig ner och göra fler julkort sen tror jag. Ska äta frukost först och göra mig iordning. Lite kvalitetstid med mig själv.

Och kom ihåg att det aldrig är försent att ändra på något. Det går hur hopplöst det än känns.



Jag tänker inte ge upp



Det är typ iskallt ute. Jag har varit ute i blåsten och regnet i Malmö i några timmar. Sitter på pappas jobb och tinar upp nu, haha. I förmiddags var jag på Capio och hade samtal och vägning med min behandlare. Jag har ju inte kollat på vågens siffror de senaste veckorna, men idag ville F att jag skulle se hur vikten har varit den sista tiden. Jag blev lite chockad...trodde inte att jag hade tappat så mycket. Men positivt är att jag hade en liten uppgång idag, så det kändes bra. Även fast siffrorna gnager där inne i huvudet på mig så tror jag att det var bra att jag fick se hur det har gått.

Jag har kämpat som en tok den senaste veckan och det har varit ångestfyllt och jobbigt. Nu gäller det för mig att fortsätta kämpa så att jag får ett bra resultat även nästa vecka. Jag tänker inte låta hela årets arbete vara förgäves bara för att jag inte klarar av att hålla vikten uppe. Jag balanserar på en smal lina, men tänker minsann ta mig ända vägen fram till mitt mål.

Efter mitt braiga samtal åt jag lunch med pappa. Jobbigt, men alldeles rätt. Och nu ska vi köra och köpa varma ridstrumpor till mig så att jag slipper frysa tårna av mig. Och några julsaker ska vi också handla har jag bestämt. Och senare ikväll blir det Harry Potter med Ie. Det ser jag väldigt mycket fram emot! Vi har sett alla filmerna tillsammans, förutom den första. Trevlig tradition vi har!

Hoppas allt är bra med er!


Bild från mitt tandemhopp! :-)



Att göra rätt



När det känns för jävligt vet jag att jag gör rätt. Ångesten slår på mig hela dagarna. Ända sen vägningen i onsdags har jag kämpat på stenhårt. Ökat maten, minskat motionen och verkligen varit närvarande och tänkt på vad jag har gjort. Jag är beredd att när som helst falla platt ner. Det är det jag är rädd för, men jag fortsätter kämpa på. Längtan efter ett "normalt och friskt liv" finns där, starkade än någonsin. Jag ser målet, men vet att jag fortfarande har en lång kamp framför mig. Jag låter det ta tid. Vet att jag inte vinner något på att skynda på för fort.

Ikväll har jag fått fightas extra mycket mot ångesten, men jag har minsann vunnit! Jag åt mitt kvällsmål och struntade i promenad. Motionen har jag lyckats hålla nere idag. Jag har varit i stallet och bara gått en liten promenad. Så det är med gott samvete jag lägger mig, även fast ångesten är hög.

Imorgon är en ny dag och planerna är ganska klara. Det känns okej och jag ska nog klara mig igenom morgondagen utan större problem.

Sov gott alla!





Mysig lördag



Jag har haft en helt okej lördag. Började med att äta frukost och hjälpa mamma med melodikrysset. Sedan var vi på loppis. Eftermiddagen spenderades i stallet. Det blev en mysig ridtur, trots blåsten. Jag var ganska nerkyld när vi kom tillbaka, men som tur var hade jag kört dit så jag slapp cykla. Det är inte så roligt när man inte känner sina tår, haha. Nu ikväll åt vi middag hela familjen. Lax med pressad potatis, och en kall sås med rödlök och dill. Gottigt! Nu har jag sjunkit ner i soffan och ska ta det lugnt. Har för mig att det går någon bra film på tv sen. Annars får jag hitta på något annat.


Jag måste ge svar på tal angående en kommentar jag fick till förra inlägget...

Är det inte så att du innerst inne VET att du kommer gå ner i vikt och att det tyvärr fortfarande är en för stor del av dig som vill det och inombords jublar åt det? Sen förstår jag att den friska delen av dig blir arg men sålänge den sjuka delen har övertaget så kommer det nog tyvärr fortsätta i samma trend, dvs neråt.

Vad ska du ha för stöd nu när dagvården är slut?

Kämpa på i alla fall!!


Jo, det sjuka delen jublar åt att vikten går neråt, men det är absolut inte den sjuka delen som har övertaget längre. Precis som min behandlare säger så tänker jag på ett helt annat sätt nu. Det är tufft att hålla vikten, men det betyder inte att jag vill att det ska gå neråt. Då hade jag inte försökt överhuvudtaget...
Jag har några samtal till med min behandlare och sedan ska jag prata på ett annat ställe.



En evig kamp



Det blåser typ jättemycket ute. Så mycket att jag bad pappa hämta mig i stallet. Aldrig att jag cyklade hem i det vädret. Mina fötter var redan halvt avdomnade, och då hade jag inte lust att kämpa mig hem i världens motvind. Hade fått gå största delen av vägen i alla fall. Så ett bra beslut av mig! Ridturen var ganska mysig trots vädret och att Viril tramsade en del. Alltid roligare att vara två, både för ryttare och hästar.

Jag har också varit i Malmö idag och haft samtal med F. Det var ett bra samtal som vanligt. Igår hade jag ju samtal och vägning med läkaren och viktresultatet var en besvikelse. Ännu ett stort hopp ner och jag var uppriktigt förvånad. För jag utmanade mig mycket när vi var iväg och åt "onyttiga" saker och förbjuden mat. Så igår var jag så arg på mig själv. Men jag åt ordentligt mellanmål, middag och kvällsmål, och ökade på frukosten imorse. Det är en evig kamp det här. Varenda måltid, varenda dum tanke...men jag ska fan vinna. Så det så.

Nu ska jag se vad resten av familjen hittar på. Jag sitter mest framför mitt pussel annars. Det är så lätt att fastna där. Men tiden går fort då i alla fall. :-)



Lättlurad



Fan, fan, fan. Jag vill inte, vill inte behöva kämpa mer.

Hur ska jag orka vända det här? Det räcker inte med att vilja tydligen.
Åh, jag blir så arg.

Varför ser jag fel saker hela tiden? Jag vill inte bli lurad.
Varför är det fel på mina ögon?


En klapp på axeln och jag blir lugn igen. Men det är en klapp i fel riktning.
Jag dras ner i lögnerna ännu en gång. Jag är världens mest lättlurade människa.

Måste kämpa emot...





Tillbaka till verkligheten



Home again. Eller ja, kom hem i söndags kväll. Det känns som om jag har varit borta längre än en vecka. Tror att det är mycket för att det har blivit så mycket kallare ute. Jag har haft det jätteskönt i alla fall! Varmt och soligt varje dag, förutom en. Jag har badat i poolen och havet, åkt runt i en jeep och stått upp när vi var off-road. Jag har matat jordekorrar högst uppe på en vulkan, ätit kaktusfrukt och ätit på restaurang varje kväll.

Denna resan var bra för mig, även om det var jobbigt vissa stunder. Ångesten har hängt över mig och ibland har jag inte kunnat stå emot och då har jag kommit på ett sätt att kompensera så att jag känner mig lugn igen. Det finns många saker som jag önskar hade gått bättre och som jag önskar att jag hade sluppit fightas med, men jag väljer istället att se det som jag har gjort bra.

Imorgon ska jag till Capio och träffa läkaren och på torsdag ska jag ha samtal med F. Det blir vägning imorgon, vilket jag inte gillar. Men jag vet att det är nödvändigt. Det får inte gå på fel håll, även fast jag är övertygad om att så inte är fallet denna gången. Det kan bara inte vara så.

Nu ska jag fortsätta med mitt. Stallet väntar i eftermiddag. Jag har saknat ridningen så det ska bli mysigt.
Hoppas allt är bra med er!




Me and sis <3



Bloggtoppen.se