Jag har ett liv att leva



Våghelvetesjävlaskit.

Jag kämpar i uppförsbacke. Det börjar bli riktigt jobbigt... Som ni kanske förstår så var inte vågen snäll mot mig. När jag såg siffrorna kände jag för ett ögonblick att allt mitt kämpande den senaste veckan varit förgäves, inga siffror som var på min sida, men jag insåg sedan att allt positivt jag kan ta med mig är värdefullt. Så nu har jag fått ännu ett bevis på att kroppen behöver så mycket mer än vad jag tror och vad känslan säger mig. Jag är inte besviken på mig själv den här veckan, det är jag verkligen inte, för jag vet att jag har kämpat på och gjort mitt bästa. Men det krävs ännu mer för att vända nerförsbacken...

Det jag är mest oroad för är Englandsresan. Jag har bestämt mig för att åka dit, ingenting ska få hindra mig, men jag inser också vad som krävs av mig för att klara av det. Det är en månad kvar tills jag åker och jag måste ha högsta växeln i hela tiden. Jag och min behandlare pratade om det idag. Jag vet att vikten måste upp, jag är alldeles för skör nu och jag känner hur mycket starkare ångesten är nu än för några veckor sedan.

Jag har återigen insett att jag inte känner mig smalare när vikten går neråt, snarare tvärtom. Jag kommer aldrig bli nöjd, bara mer missnöjd. Därför tänker jag vända detta nu, innan jag har ramlat ännu längre ner.

Jag har ett liv att leva!


Lilla jag då, haha!



Kommentarer
Postat av: Anonym

Har följt din blogg ett tag och lider verkligen med dig. Men samtidigt har jag konstaterat att du allt som oftast VET att du inte äter tillräckligt och att du därmed VET att du kommer att tappa i vikt. Så att du blir förvånad när du ställer dig på vågen förvånar mig faktiskt, innerst inne vet du ju att det gått åt fel håll.



Du vet ju också HUR du ska äta för att hålla vikten, det lärde du ju dig i Varberg. Så varför inte äta så igen och kanske lägga på lite eftersom du ska gå upp ett par kilo alt. lägga till några näringsdrycker/dag. Sen när du är uppe i tillräcklig vikt kan du ju plocka bort dem igen och sen fortsätta äta som du gjort. För jag är säker på att du ALDRIG skulle förlåta dig själv om du inte kan åka till England pga att du väger för lite. Eller hur?! Och när man sätter det i ett sånt perspektiv kanske inte några kilo mer gör någon skillnad eller?!



Kämpa på och hoppas att julen blir bra!!

2010-12-23 @ 12:19:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
Bloggtoppen.se