Frustration och uppgivenhet



Så fick jag min snö igen. Trevligt! Mamma och jag var ute en stund igårkväll. Hon skottade snö och jag la granris i fönsterna och så avslutade vi med att åka lite pulka. Enkelt och mysigt, sånt som gör mig glad. Och glad behövde jag bli eftersom dagen hade kunnat gå bättre.

Hade samtal på förmiddagen. Vägningen gick åt helvete. Jag suckade tungt när jag såg siffrorna och jag kan ärligt säga att jag aldrig har varit så besviken efter en vägning någon gång. Förvånad var jag också, och det är ju inte första gången jag sitter där och säger det. Frustration och uppgivenhet fyllde rummet.

Nu måste jag vända detta. Det får inte gå längre, det har redan gått för långt. Jag får ta fram pappret med mina sömn-mat-motions-mål som jag använde de sista veckorna på dagvården. Jag måste ta tag i mig själv och sätta upp klara regler. Jag står verkligen och balanserar på en smal lina nu och jag har bestämt att jag inte ska ramla ner. Nu har jag snubblat tillräckligt, men långt ner i helvetet ska jag inte, inte igen. Jag ska till England om drygt en månad. Jag SKA!

Jag åt bra igår. Jag åt lunch på stan själv, och fick magkatarr på köpet. Jag nästan vek mig av smärta så ont jag hade när jag gick på stan. Trots det åt jag middag som mamma hade lagat och och massa julgott på kvällen. Knäck, pepparkakor, lussebulle, apelsin... behöver jag ens säga att ångesten slog hårt på mig?

Jag kan inte ge efter. Får inte. Snart blir det frukost och i eftermiddag pepparkaksbygge. Det ska bli en bra dag.





Kommentarer
Postat av: Hanna

Vad e dt som gör att vikten pekar nedåt? Hoppar du över måltiderna? eller rör du på dig för mkt?

Jag vet att du kan om du vill. Du fixar det här! Ge inte upp bara! Tänk på allt roligt som väntar! :) Massa styrkekramar!

Postat av: Tisa

Kram <3

2010-12-17 @ 19:36:58
URL: http://apeaceofmee.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
Bloggtoppen.se