Dålig start på veckan



Varför vaknar jag pigg tidigt på morgonen på helgen, men på vardagarna är jag helt däckad? Det är inte speciellt roligt. Det vara alltså svårt att ta mig ur sängen imorse. Somnade om några gånger. Dagen i sig har också varit jobbig. Min dumma mage ställde till det och lägg till sömnbrist på det så förstår ni att jag inte var på så trevligt humör. När jag dessutom tvingades äta fruktyoghurt till frukost blev det ännu värre. Jag satt, tyst som en mussla, och åt/petade i min frukost. Behandlare S satt bredvid och hjälpte till så gott det gick. Tur det.

Den dagliga uppföljningen var rätt jobbig. Många känslor bubblade upp och tårarna var nära. Jag var extremt rastlös när det närmade sig lunch. Kunde inte sitta stilla, och då sitter jag ändå på golvet hela tiden... Lunchen kunde blivit en smethistoria det också, men en tidig klapp på ryggen av behandare F hjälpte ganska mycket. Men allt smör hamnade inte där det skulle.

Ja, ni märker att jag har sjuka och dumma beteenden för mig. Inte bra alls. Jag ska krypa till sängs snart. Borde redan ha gjort det, men ja...det är som det brukar. Jag och lillasyster är inne på att åka till Fuerteventura istället för Egypten. Det blir nog bra. Och till dig som undrade om det inte skulle vara ost ovanpå spenatenchilladasen (receptet som jag la upp för några dagar sedan), och nej inte enligt receptet. Men klart att man kan ta det om man vill.

Nä, sängen kanske? Nja...lite scrapbooking först tror jag.



Totalt kaos



Jag håller mig oftast borta från bloggen när måendet är för jävligt. Tänkte bara skriva en liten snabb update om vad som händer.

Några positiva saker är att mamma och jag ska gå och se Melissa Horn i Köpenhamn på söndag. Det kommer bli mysigt! Och en annan positiv sak är att jag och lillasyster förmodligen ska åka utomlands på hennes höstlov. Är det någon som har varit i Egypten? Skriv då gärna och säg vad ni tyckte. Jag velar lite fram och tillbaka nämligen...

Måendet är inte så bra som sagt. Mycket ångest och dumma tankar. Jag har nyss varit ute och promenerat i snabb takt. Jag skulle unna mig popcorn nu på kvällen, men det gick inte sådär jättebra... Jag som trodde att jag höll ångesten i schack efter min långa promenad i eftermiddags. Men icke. Ja, ni hör att det är lite kaos just nu.

Imorgon är det måndag och det betyder tillbaks till dagvården. SKÖNT! Jag behöver vara där nu.

Snart dags för sängen. Det ska bli skönt det också...





Lördag



Lördag idag. Det känns som om det borde vara söndag. Förmodligen för att jag har varit ledig i två dagar. Jag har ägnat morgonen åt att svara på era frågor så jag hoppas ni blir nöjda med svaren.

Nu ska jag fortsätta lösa Melodikrysset med mamma och sedan får vi se vad som händer.



- Hur känns det att inte ha nån dagvård idag?
Det har varit sådär att vara ledig två dagar, men det har funkat. Nu är det helgen jag ska klara mig igenom också.

- Hur har maten funkat? Får du till det med alla måltider när du är hemma själv?
Maten går upp och ner. Ibland bättre, ibland lite sämre. Igår gick maten bra tycker jag. Jag har svårt att äta lagad lunch när jag är själv, men igår gick det.

- När du tar sovmorgon, hur gör du med lunch och sånt då? Skjuter du på alla måltider eller tar du sovmorgon för att kunna slippa undan någon måltid?
Idag gick jag upp vid nio och då äter jag frukost någon timme senare, så då skjuter jag bara på de andra måltiderna. Men när jag sover till runt elva så är det svårare. Och ja, tankar finns att jag ska sova längre för att slippa äta. Tyvärr är det så.

- Kan du inte skriva och berätta lite om vad Gisela sa när hon va hos er?
Oj, det var så mycket hon sa. Men hon utgår från tallriksmodellen i de allra flesta fall. Man kan äta allt. Det finns inget som är farligt. Är du sugen på pizza eller hamburgare så kan du äta det. Fast det finns två saker som hon inte tycker att man ska äta, och det är linfrö och vetekli. Det gör så att kroppen inte kan ta upp järnet (tror att det var så).
Hon sa mycket klokt och jag ser fram emot nästa gång hon kommer. Då ska jag nog göra lite anteckningar så att jag kommer ihåg bättre.

- Synd att maten går sämre, du vet ju att det inte löser några problem att smeta ut. Gjorde du det även i Varberg eller har det kommit nu?
Det har kommit och gått lite. Innan skulle jag gå upp i vikt och då var det lite lättare att äta...nu kan jag inte säga det till mig själv. Många dumma tankar.

- Hur tycker du Capios behandling är?
Jag tycker att den funkar bra. Intressant det här med gruppterapi. Jag trodde inte att det skulle hjälpa mig, men det gör det faktiskt.

- Tycker du inte att du har många olika redskap och verktyg med dig från tiden i Varberg? Eller har du tappat allt totalt sen du kom hem därifrån?
Visst har jag det. Senast igår tittade jag igenom min pärm som jag hade i Varberg och många minnen kom flygandes tillbaka till mig. Jag tror att jag behövde återuppliva de minnena för att kunna använda mina verktyg från Varberg.

- Vad skönt att höra att du fick byta behandlare. Men har man mycket "egentid" med sin behandlare eftersom ni inte har några enskilda samtal?
Inte direkt, men man gör behandlingsplan med sin behandlare och följer upp den med några veckors mellanrum. Man har något enskilt samtal ibland och man kan alltid be om det. Så det beror lite på hur man själv känner.

- Vad tycker du förresten om Capios mat? Är det mat i din smak?
Det är samma kock som arbetade på Idun så maten är densamma. Jag tycker maten är god (oftast), men fetaost och halloumiost klarar jag inte av. Men man kan inte tycka om allt.

- Äter ni middag tillsammans i familjen på kvällarna?
Oftast gör vi det.

- Det låter som en tuff behandling att gå igenom efersom man lätt påverkas av varandra och då sitta i grupp och prata om allt. Vad det så på Idun också?
Ja, det är tufft. Men man får mycket styrka från de andra också. Nej, det var inte så på Idun. Då hade man enskilda samtal med sin behandlare.

- Vad äter du för kvällsmål?
Oftast fil/yoghurt och frukt.

- Känner du att hjälpen på dagvården är tillräcklig nu när du kommer från Varberg?
Ja, eftersom jag måste få det att funka hemma och då är dagvård det bästa.

- Vet ni om där kommer fler till dagvården snart eller ni ska vara en liten grupp ett tag framöver?
Det kommer en eller två varje vecka. Så gruppen håller sakta men säkert på att bli större.

- Är de "stränga" med att all mat skall ätas upp på dagvården?
Ja, all mat ska ätas upp. Sedan beror det lite på vem som sitter med och äter hur "ren" tallriken måste vara.

- Ni som är där nu, är ni ungefär på samma nivå? (Att ni klarar av att äta maten)
Alla äter upp eftersom det är ett krav för att få gå kvar på dagvården.




Middagstips



En av er som undrade om jag har något recept på middagen igår, och visst har jag det. Det kommer från "Linas matkasse". Supergott blev det! Fick bli min lunch idag också.

Kryddiga spenatenchilladas
4 portioner

500 g nötfärs
½ rödlök
½ purjolök
1 röd paprika
250 g bladspenat
2 msk tomatpuré

2 tsk spiskummin
2 tsk paprikapulver
1 krm cayennepeppar
1 tsk salt
½ tsk svartpeppar

1 förpackning tortillabröd (6 stycken)


Sätt ugnen på 200 grader. Finhacka rödlök, purolök och paprika.

Bryn nötfärsen i olja. Tillsätt tomatpuré, bladspenat, rödlök, purjolök och paprika. Krydda med spiskummin, paprikapulver, cayennepeppar, salt och svartpeppar.
Späd med 3 dl vatten och låt koka tills nästan all vätska försvunnit.

Fördela köttfärsen på tortillabröden och rulla ihop. Lägg rullarna nära varandra i en ugnsfast form så att de håller samman. Pudra paprikapulver över och gratinerna rullarna i ugnen i ca 10 minuter.

Servera med sallad och yoghurtsås (typ tzatziki)





Ledig dag



Ledig från dagvården idag. Vi slutade ju efter lunch igår och har ingen mer dagvård den här veckan för att personalen är på kick-off med de från Capio i Varberg och Stockholm. Som jag har berättat innan så var Gisela van der Ster hos oss och pratade igår. Hon sa mycket intressant och jag märker att jag tänker på ett helt annat sätt nu. Jag kunde ta till mig mycket av det hon sa och tro på det. Det känns skönt. Det visar att jag har kommit en bit på min väg mot friskheten. Även om det känns förjävligt just nu med alla tankar och ångest så vet jag vilken väg som är den rätta. Jag vinner ingenting på att ramla tillbaka för då måste jag bara göra allt en gång till.

Jag tog en liten sovmorgon idag. Släpade mig ur sängen vid halv 10. Åt frukost och fixade lite och var sedan i stallet vid 11. Det blev en liten äventyrstur. Vi red på vägar vi aldrig har ridit på och hamnade lite varstanns. Tur att det är tröskat på åkrarna nu så att man kan gena där om det skulle bli helt fel.

Nu kommer mamma snart hem och då ska vi handla. Till middag ska vi göra enchiladas med köttfärs och spenat. Gottigt! Annars tror jag att det blir en lugn kväll. Jag hade planer på att åka in till Malmöfestivalen, men jag tror inte att jag orkar. Kroppen känns helt slut så jag får nog försöka ge den vila. Alltid lika svårt...


Om det är någon som kan lugna ner
mig så är det mina älskade kaniner.




En dröm ska bli sann



Den 18 september ska jag hoppa ut från ett flygplan. Jag har bokat ett tandemhopp! Jag liksom! Det är ju helt galet. Jag är en sådan som ofta drömmer, men aldrig genomför mina planer. Men nu fan! Det är bokat och betalt!

Dagen har varit helt okej. Jag fick veta att jag har F som behandlare nu. Jag hade henne första gången jag gick på Idun så det känns bra. Lunchen var jobbig idag också. Kycklingenchiladas var det, och det var osten ovanpå som ställde till det. Petande och utsmetande på tallriken idag igen...

Imorgon går vi bara halv dag. Dessutom ska Gisela van der Steer komma och föreläsa för oss. Det ska bli mycket intressant. Hon ska komma en gång i månaden sedan. Anledningen till att vi bara går halv dag imorgon är för att personalen ska träffa resten av Capio AC från Varberg och Stockholm på någon sorts konferens. Vi är lediga resten av veckan. Känns lite sådär...men skönt ändå.

Jag ska försöka komma i säng i tid. Tror tyvärr inte mycket på det. Kvällsfikat blev ganska sent eftersom jag var i stallet och då blir det ännu svårare att låta mig sova. Men ja, får väl se hur det går.





Att leva eller inte leva



Jag har svårt för att bestämma mig om livet är något värdefullt eller inte. Det är något jag har kämpat med i många år...det börjar som tur är luta mer och mer åt att livet är värdefullt. Det är dags att börja leva på riktigt. Uppleva saker och ta risker. Jag vill inte leva i en trygg bubbla. Då tröttnar jag lätt. Jag behöver bli modigare och våga mer. Jag vill inte tvingas avstå saker för att jag inte vågar. Det trygga är inte alltid det bästa.

Ni skulle se mig nu. Min outfit består av oversize t-shirt, randiga knästrumpor och hippiehårband. Jag blev nämligen genomblöt när jag gick hem från bussen, så ja då kombinerade jag ihop denna outfiten. Känns lite roligt sådär.

Dagen har varit okej. Massa ångest under lunchen som var pastarör fyllda med ost och skinka. Mycket petande och utsmetande på tallriken, så jag fick en tillsägelse och då skärpte jag till mig lite. Men det var ingen rolig lunch. Ångesten sitter i lite fortfarande. Jag ska äta middag med mamma i alla fall. Dags att börja med maten nu förresten. Kycklingfilé ska det bli.

Det regnar fortfarande. Tråkigt... men det är bra program på tv ikväll, "Fångarna på fortet" och "Time out". Så roligt!


Jag var blöt när jag kom hem...



Malmöfestival



Jag har haft en underbar kväll! Vi inledde med en karuselltur, vilket blev en repris från förra året. Som jag skrek, men jäklar så kul! Illamåendet efteråt behöver vi inte låtsas om. Vi satt ganska däckade på marken, haha. Så kan det gå. När Anna lämnade oss knatade jag och Cilia till scenen där Melissa Horn skulle spela. Jag älskar hennes musik! Så underbar! Har ni inte lyssnat på den så gör det!

När konserten var slut vandrade vi (och typ alla andra) till Stortorget där Lars Winnerbäck skulle spela. Vi stannade inte där speciellt länge eftersom det var alldeles för mycket folk. Vi gick till Lilla torg och tog något att äta istället. Sedan gick vi tillbaka till Stortorget och efter ett impulsivt infall satt vi i Pariserhjulet och såg att hela torget var fullpackat med männniskor. Vi fick se mer där uppe i luften än vad vi hade gjort på marken. Väl nere på marken igen stod vi och lyssnade en liten stund. Men alldeles för mycket folk och dåligt ljud jagade bort oss därifrån och istället blev vi publik till en Michael Jackson danstävling. Väldigt roligt!

Imorgon är det måndag igen. Upp tidigt alltså... lika bra det. Jag får mina pengar imorgon i alla fall. Det ska bli roligt!

Natti!


Många som ville se Lars Winnerbäck. Vi
hade bra utsikt från Pariserhjulet i alla fall.



Ensamhet



Jag är inte på topp för tillfället. Det blir inte lika mycket bloggning då. När jag mår så här vill jag helst av allt gömma mig under täcket och försvinna långt bort. Men idag har jag varit i stallet en stund. Skrittade ut en runda och lyckades glida av hästryggen när Viril hoppade till. Klantigt.

Eftermiddagen här hemma har varit katastrof. Jag får ingen ordning på maten och ångesten. Är så trött på detta nu. Vill fan bara kunna leva. Att det ska vara så svårt... Jag promenerade till affären för att få en paus från allt. Köpte tuggummi, läkerol (sånt som jag ska låta bli), tidning och wokgrönsaker. Nu sitter jag ensam i soffan med mat i magen, och tuggandes på tuggummi. Mamma och pappa är på kräftskiva och lillasyster är i Malmö. Jag blir nog ensam hela natten.

Jag längtar tills imorgon. Då ska jag snurra runt i karuseller med Cilia (och Anna?) och efteråt ska vi lyssna på Melissa Horn och sen Lars Winnerbäck. Det ska bli super!

Nä, nu ska jag fortsätta spendera tid med mig själv.





Det har hänt en del



Jag kommer ha träningsvärk imorgon. Det blev ett tufft ridpass (eller ja, det tuffaste hittills). Det märks att jag inte har ridit ordentligt på tre år, men jag börjar komma in i det igen. Och ja, så skenade hästen när en tröska kom rätt emot oss. Jag fick stopp på honom tillsist, men det tog en stund. Jag satt kvar i alla fall. Lite skakig var jag, men jag tror att man alltid lär sig något nytt.

Dagvården har varit okej idag. Efter frukost hade jag samtal med chefen och min behandlare. Varenda ord vändes ut och in, men jag fick som jag ville och det var att byta behandlare eftersom jag inte kände att det funkade riktigt. Det var svårt att ta upp, men jag var tvungen för jag vill verkligen få ut det mesta av behandlingen. Jag kände mig lättad efter samtalet och gick ner till den dagliga uppföljningen. Det blev ett bra samtal. Gladast blev jag när behandlare F sa att det märktes att det har hänt mycket det senaste året. För det första mår min kropp mycket bättre, men jag tänker också på ett helt annat sätt nu. Så jag är på väg!

Nu ska jag försöka komma i säng (alltid lika svårt). Imorgon ska jag ta blodprover. Usch och fy. Pappa får hålla mig i handen...


För ett år sedan...



En mussla



Jag ska krypa under täcket alldeles strax. Borde egentligen redan ligga där eftersom jag ska släcka lampan klockan 23. Jag är inte så bra på det där...men det visste jag redan. Jag tänkte bara ge er en snabb update om dagen.

På den dagliga uppföljningen slöt jag mig som en mussla. Höll på att få panik av att sitta där och ville inte prata alls. Jag blev arg och irriterad när behandlarna försökte dra ur mig orden. Jag sa att jag varken ville eller orkade prata om känslor och allt. Tillslut fick jag som jag ville och jag och G. fick gå en runda på stan och köpa frukt på torget, och te. Det var underbart att komma ut en stund. Efter lunch fick vi gå en runda på stan till. Vi var på jakt efter en SkipBo-kortlek (ett måste ju) men hittade bara en som var svindyr, så det får fixas på annat vis. Istället för att spela SkipBo fick vi roa oss med att planera luncher och mellanmål till nästa vecka. Roligt!

Jag har som vanligt varit i stallet nu på kvällen. Det blev en mysig ridtur trots vädret. Vi klarade oss nästan undan regnet. Det kom en skur när vi nästan var hemma. Och jag som var modig (eller dum) och lämnade regnjackan i stallet... Så kan det gå, men jag känner att jag börjar komma in i ridningen mer och mer nu. Det känns väldigt bra!

Nu ska jag försöka sova. Jag är sämst på att gå och lägga mig...

Det är nu som livet är mitt.
Jag har fått en stund här på jorden
och min längtan har fört mig hit.
Jag vill känna att jag lever,
all den tid jag har ska jag leva som jag vill.
Jag vill känna att jag lever,
veta att jag räcker till.





Känslosam dag



Vilken dag alltså...så mycket känslor och tankar. Och det ösregnade när pappa och jag skulle köra till Malmö imorse. Det gick långsamt på motorvägen och jag fick ringa och säga att jag blev lite sen. Det gjorde så att jag inte fick göra iordning min frukost själv. Ångest, ångest. Men jag försökte tänka att så var det faktiskt de första veckorna i Varberg. Då fick jag all mat upplagd, så då borde jag inte få tokångest när det händer nu.

Den dagliga uppföljningen som vi har på förmiddagen tog två timmar idag. Mycket känslor hos oss alla. Det är nästan lite läskigt när en person sitter och säger precis vad jag tänker eller har tänkt. Men man inser att man inte är ensam... Lunchen blev en lite speciell situation. Jag kan inte gå in på vad som hände, men det väckte starka känslor hos mig och jag slöt mig som en mussla tills de drog orden ur munnen på mig. Jag fick också prata ensam en stund med behandlare S. Det behövdes verkligen. Det är svårt att prata om allt i grupp...

Jag har varit en stund i stallet nu på kvällen. Skrittade ut en runda. Precis lagom vad jag orkade idag. Nu ska jag äta kvällsmål. Det tar emot, men jag måste äta för att orka. Så är det.



Svar



Nu har jag sammanställt era frågor. :-)

- Du saknar inte Varberg alltså? Känns det bra att vara hemma igen? Vad saknar du med Varberg och vad saknar du inte?
På sätt och vis saknar jag Varberg. Det är mest tryggheten, vanorna och människorna jag saknar. Jag saknar inte instängdheten och att inte kunna göra som jag vill. Dagiset där jag arbetstränade saknar jag också.
Klart det känns bra att vara hemma. Det är ju här jag ska få det att funka.

- Vad händer om man går ner i vikt på dagvården? Får man sluta då? Har de sådana regler?
Det beror nog på din situation. Är du mycket underviktig så kanske du inte kan gå kvar där om du går ner i vikt. Så ja det beror på hur läget ser ut för dig.

- Har Du/Ni på dagvården ett specifikt "mål" med Din tid och behandling där (typ; kunna äta vad som helst, på en viss tid, inte känna ångest etc)?
Mitt mål är att bli så fri(sk) som möjligt. Jag vill framförallt minska ångensten och kunna äta vad jag vill och när jag vill. Ha ett så normalt liv som möjligt helt enkelt.

- Vet du vad som krävs för att man ska få gå dagvårdsbehandling på Capio i Malmö?
Att du har en ätstörning och att du är motiverad till att bli frisk.

- Vad är "galenpanna" för spel?
Oj...hur ska jag förklara det? Du har två kort i pannan där det står en person och en plats, t.ex. "Kalle Anka" och "Göteborg". Du ska sedan med hjälp av till exempel ja och nej frågor lista ut vilken din person och plats är. Väldigt roligt spel!

- Kan du inte skriva mer om övningen med aprikosen? Jag fattade inte riktigt vad den gick ut på. Vad ska man lära sig av den?
Det är en mindfulnessövning. Du har en liten bit aprikos (eller ett russin, mangobit eller liknande) och så ska du först bara titta på den, sen känna, lukta, smaka, tugga och till sist svälja den. Det ska gå långsamt och du ska registrera vilka känslor som uppkommer inom dig och vilka tankar som kommer. Det hela går ut på att du ska vara närvarande. Jag hoppas du förstår. :-)

- Är det bara anorektiker på dagvården eller det finns även folk som är mer normalviktiga?
Det finns alla typer av ätstörningar på dagvården. Så du kan vara underviktig, normalviktig, överviktig... det kvittar.



Närvarande



Dagen har minsann rullat fram fort. Jag var ovanligt närvarande på dagvården och var inte alls nära att somna. Framsteg där ju! Det kändes bra idag. Maten gick okej, men jag inser själv nu efteråt att jag kladdade och pillade lite i lunchen. Lite smör som hamnade på fel ställe och sås som smetades ut... Jag gör det utan att tänka på det.

Pappa har varit så gullig och både kört mig och hämtat mig i Malmö. Imorgon ska han jobba så då ska jag också åka med honom. Väldigt skönt att slippa bussen. Stallet har jag också hunnit med idag. Det blev en underbar ridtur i solnedgången. Livet är härligt ibland! Stallet ger mig både energi och gör mig lugn. Det gillar jag.

Nu ska jag hoppa in i duschen. Sorry att jag inte har svarat på era frågor förresten. Jag ska se om jag hinner sammanställa dom ikväll. Men först duschdax!


Pappa, lillasyster och jag förra sommaren.


En helt vanlig söndag



Hemskt vad seg man kan vara då. Lite söndagstrött kanske? Det var längesen jag kände det. Dagen har rullat på i lagom takt. Jag sov alldeles för länge (fast det får man göra ibland tycker jag), sedan har jag fixat och donat med olika saker. Varit några timmar i stallet och även kaninerna har fått lite extra uppmärksamhet idag. Nu är det snart middag. Fläskfilé och ugnstekt nypotatis och morötter. Ångesten är jäkligt stark, men jag ska äta ändå.

Jag känner mig ganska uppgiven emellanåt. Vet inte vart jag är på väg. Förstår inte hur jag ska kunna acceptera min kropp och vikt. Samtidigt vill jag leva och må bra, och då tjänar jag ingenting på att gå ner i vikt. Min kropp trivs så som den är nu och då borde jag låta den vara så. Varför ska det vara så svårt?

Imorgon är det dagvård igen. Jag både vill och inte vill (ni kanske kan gissa vilken del av mig som vill vad). När jag kommer hem flyr jag till stallet. Där springer tiden iväg och jag hinner inte tänka så många dumma tankar. Jag längtar redan.

Nu är snart middagen färdig tror jag. Senare ikväll ska jag gå en liten lugn promenad tänkte jag. Bara rensa hjärnan lite. Och så ska jag verkligen försöka komma i säng i tid. Jag måste sova för att orka. Jag behöver inte straffa mig själv med utebliven sömn. Ingenting blir bättre av det.

Var rädda om er!


Hellre fri än instängd.



Snart vänder det. Hoppas jag...



Ni är så söta. Era kommentarer gör mig så glad. Jag önskar bara att jag kunde se vad ni ser. Känslorna och tankarna är extremt elaka. Jag försöker acceptera det normala, men det är inte lätt. Vill helst av allt gömma mig under täcket och stanna där ett bra tag.

Trots måendet körde jag till Malmö nu i eftermiddags. Jag antar att det var en sorts flykt också. Slippa äta och istället gå genom hela stan... Jag gick i alla fall till Panduro och köpte ett scrapbookingalbum. Har massa blad som ligger löst. Måste få lite ordning och reda på det. När jag gick tillbaka började regnet ösa ner och det bara rann av mig när jag kom fram till bilen. Tajta jeans som dessutom är blöta är ingen höjdare när måendet är så kasst. Väl hemma bytte jag om och myste ner mig i soffan. Lite mat och en film har gjort mig sällskap.

Regnet fortsätter ösa ner, och det blixtrar och åskar. Det blir en myskväll i min ensamhet. Mamma och pappa är borta, och lillasyster ska väl snart ge sig iväg. Jag ska få i mig middagsmat sen tänkte jag. Måste bara vinna kriget i huvudet.

Jag hoppas ni har det helt underbart!





Förlåt



Jag vet exakt vad det var som drog ner mig i ätstörningshelvetet från första början. Jag minns nu. Känslan är hemsk. Fettet dallrar. Jag står inte ut. Hur fan ska jag kunna leva med detta? Det går inte...

Dags att gömma mig under täcket. Där är det ingen som ser mig i alla fall.

Fan vad jag hatar detta. Jag vill bara kunna leva utan ångest och skit.





Brytbröd med kanel, äpple och hasselnötter



Ett av bröden som jag bakade igår. Blev jättegott!
(Recept från
www.nlife.se)

Brytbröd med kanel, äpple och hasselnötter
20-25 st

  • 10 dl dinkel fullkorn
  • 3,5-4 dl grahamsmjöl
  • 1/2 dl psylliumfrön
  • 1 dl fint rivet äpple
  • 1 msk malen kanel
  • 2 dl mild lättyoghurt
  • 50 g jäst
  • 2 msk flytande honung
  • 1/2 l sojamjölk/solhavre
  • 2 tsk mineralsalt
  • 1/2 dl hackade hasselnötter

Värm mjölken fingervarm = 37 grader. Smula ner jästen i en bunke och tillsätt den ljumna mjölken. Rör ner yoghurt, honung, saltet, rivet äpple, kanel, psylliumfrön och mjöl och arbeta i hop till en deg/smet. Låt degen jäsa i bunken under bakduk i 30 minuter. Ta upp deg-smeten på mjölat bakbord och dela den i ca 25 delar. När man bakar med dinkel ska degen vara kladdig. Tänk därför på att inte tillsätta mer mjöl än vad receptet anger. Arbeta istället varje bulle varsamt med lite grahamsmjöl på bakbordet och i handflatorna. Rulla varje del med händerna och lägg dem tätt i en smord plåt med höga kanter. Jäs ytterligare 20 minuter. Pensla bullarna med lite vatten och strö över hackade hasselnötter. Grädda bullarna i nedre delen av ugnen i 15-20 minuter. Låt svalna helt i plåten innan du bryter isär bröden. Går utmärkt att frysa in.


Så här blev resultatet.



Hemmadag



Ångesten jagade ut mig på promenad. Det blev en väldigt intressant promenad måste jag säga. Jag blev skrämd av en groda, dränkt av regnet och upplyst av blixten. Inte så ofta man får uppleva det minsann. Nu sitter jag på golvet i mitt rum och dricker te. Jag ska snart krypa ner i sängen. Jag är tveksam till om jag kan somna när det åskar och blixtrar så som det gör, men jag får väl göra ett försök.

Jag har varit hemma idag. Jag använde min ömmande hals som ursäkt till att ligga kvar i sängen i morse. Det känns skönt faktiskt. Jag behövde nog en lugn dag hemma, istället för att kämpa för att hålla mig vaken i soffan på dagvården. Jag fick träffa hela familjen samtidigt och bara det kändes bra. Efter lunch körde mamma och jag till Malmö och köpte nya ridskor och ridbyxor till mig. Sedan handlade vi några saker så att jag skulle kunna baka bröd. Jag började baka vid typ halv sex och var färdig vid åtta. Två olika sorter blev det i alla fall. Jag kan lägga ut recepten imorgon.

Nu ska jag göra mig iordning för sängen. Jag hoppas jag får sova bra inatt. Imorgon är det dagvård som gäller. Kanske kan jag hitta på något kul efteråt? Får väl se vad som dyker upp...





Det som får mig att vilja leva



Klockan är snart halv tolv. Jag borde ligga i sängen och sova. Istället är jag hyperpigg och inte ens i närheten av att släcka lampan. Så kan det gå. Jag har haft en jättebra dag i alla fall. Vi bakade bröd, gjorde müsli och spelade "Galenpanna" på dagvården. Lite småmysig dag sådär. Efter mellanmålet sprang jag ut och fick stora kramar av Anna och Cilia. Som jag har saknat dom! Vi placerade oss i ett hörn på Espresso House. Vi hade massor att prata om. Har liksom inte träffat dom sedan jag åkte till Varberg. Men nu ska det bli ändring på det. Vi ska snurra runt i karuseller på Malmöfestivalen och göra annat kul! Sötnosarna! <3

När jag kom hem slängde jag i mig mat och cyklade sedan till stallet. Viril var pigg idag och jag var nära att ramla av. Jag rider fortfarande barbacka eftersom han behöver bli lite smalare innan jag kan använda sadel. Bra träning för balansen i alla fall, haha. Jag känner att stallet och ridningen ger mig så mycket. Det ger livet en mening liksom.

Nu ska jag spela Buzz med mina föräldrar. Sova ska jag också göra snart...typ är det tänkt i alla fall.






22.22



Hm...det är läskigt hur ofta jag brukar titta på klockan när den är 22.22. Hur kommer det sig att jag tittar just då liksom? Bara en sak som jag kom att tänka på nu när jag ännu en gång har gjort det. Men nu ska jag skriva om något vettigare, haha. Dagvården var helt okej idag. När vi hade mindfulness fick vi känna, lukta och smaka på en liten aprikosbit. Jag har gjort den övningen innan och jag tycker att den är väldigt bra. Efter lunch pratade vi om träning och hur det påverkar oss och hur vi vill att det ska vara. Intressant att prata om. Jag vill träna utan att tänka kompensatoriskt, för att det är roligt och för att kroppen mår bra av det. Jag hoppas, och tror, att det kan bli så. Jag har alltid älskat att träna och sporta!

Idag har jag äntligen fått tag på min person på försäkringskassan. Hon skulle försöka skynda på beslutet om aktivitetsersättning så att jag förhoppningsvis kan få pengar snart. Förmodligen kommer jag att få pengar för hela året, från det att jag blev inlagd i Varberg. Det gillar jag!

Efter dagvården snurrade jag runt i stan en ganska bra stund. Det var inte meningen. Hade jag köpt mina skor från första början så hade jag inte behövt gå fram och tillbaka så. Dumma tankar... jag blir så arg på mig själv. Det blev ingen ridning idag, därav turen i stan. Farligt när planer ändras så...

Nä, nu ska jag göra mig iordning för sängen. Klockan elva ska jag försöka släcka. Det är min utmaning för dagen.

Natti!



Måndag igen



En fullspäckad måndag har det varit. Dagvård, spring på stan, handla med mamma och pappa och sen till stallet. Men det har funkat bra. Jag har dessutom fått in maten på bra tider, vilket känns skönt. Det var härligt att komma till stallet en stund. Borstade bara på hästen, men det är så mysigt. Det blir ridning imorgon. Då ska jag inte springa i stan heller. Ska försöka komma iväg från dagvården under dagen och köpa ett par skor så att jag slipper göra det efteråt. Får se hur det blir med det.

Det har varit lite upp och ner på dagvården idag. Inget jag vill gå in på närmare, men jag tror att det kommer bli bättre nu. Jag vet att jag är lite dålig på att svara på frågor, men svarar jag inte direkt så samlar jag ihop dom till ett senare tillfälle som nu till exempel. Bara så att ni inte tror att jag struntar i det.



- Förstår att vägning är jobbigt och ångestframkallande. Visade siffrorna uppåt eller?
Jag hade inte vägt mig sen sista vägningen i Varberg, men det var ett litet hopp neråt.

- Kommer du behöva dricka näringsdrycker på dagvården?
Det skulle jag inte tro. Då skulle jag behöva sluta med dom typ direkt.

- Väger man sig inte när man kommer på morgonen, utan frulle menar jag?
Nä, tydligen inte, vilket jag ogillar och ska ifrågasätta. Jag vill väga mig innan frukost...

- Är du nöjd med din behandlare på dagvården?
Både ja och nej. Jag återkommer med ett tydligare svar.

- Har ni en och samma vägningsdag varje vecka då alla ska väga sig eller man får själv välja vilken dag?
Jag har inte riktigt koll på det faktiskt. Alla vägs inte en gång i veckan heller. Men ja, jag får väl se.

- Kläder eller inte kläder på vid vägningen?
Underkläder.

- Är det ok att vara helvegetarian där? Vet att i Varberg måste man äta kyckling/fisk.
Precis, i Varberg får man inte vara helvegetarian. Här i Malmö tror jag att du får vara det.

- Har man egét ansvar för näringsdrycker eller kollar personalen att man tar dem på dagvården?
Jag tror att man har eget ansvar.
 
- Är det en speciell sorts näringsdrycker de som har sådana dricker, eller får man välja märke själv?
Det är Fortimel Compact, precis som i Varberg.

- Jag har en fråga ang. Dagvården. Där jag bor måste man vara underviktig för att få gå dagvård. Eller i alla fall om man är anorektiker. Har man bulimi får man vara underviktig/normalviktig/överviktig och ändå gå dagvård, men som anorektiker får man inte gå kvar när man nått normalvikt. Är det så på eran dagvård, att man måste vara undeviktig?
Nej, absolut inte! Vad är det för konstiga regler? Låter ju inte vettigt för fem öre. Sjukdomen sitter inte i kilona...
Här är behandlingsprogrammet 12 veckor och det kvittar hur mycket du väger.





Tivoli regnade bort



Regn, regn, regn... Skittråkigt. Jag som till och med ställde klockan för att vi skulle till Tivoli i Köpenhamn. Efter frukost la jag mig i sängen och halvsov fram tills tolvtiden. Dagen har gått extremt långsamt. Jag har dammsugit, pappa har hjälp mig sätta upp en tavla, jag har fått i mig lunch (hej ångest) och inte gjort så mycket mer. Nu ska vi i alla fall till Malmö. Mamma och pappa ska titta på säng och jag och lillasyster ska gå i affärer. Det jobbiga är att shopping ger mig ångest. Tycker inte att jag förtjänar ett dugg.

Usch, vilken deppinlägg. Sorry... Förhoppningsvis vänder humöret snart och ångesten försvinner. Hoppas ni har en bra söndag i alla fall!

Syster och jag på Tivoli för två år sedan.


























Första veckan avklarad



Det har varit en jobbig första vecka på dagvården. Mycket nytt, alldeles för lite sömn och mycket psykisk påfrestning. Jag känner nu hur trött min kropp är. Tankarna är elaka och planen var att gå upp vid åtta och gå ut på promenad. Jag lyckades som tur var stoppa de planerna. När jag hade gått ut och gett kaninerna mat däckade jag i sängen igen...

Nu har jag varit på loppis med mamma. Vi fyndade en kaninbur, några böcker och så. I eftermiddag ska jag till Dalby stenbrott (tror det heter så), och förhoppningsvis blir det badväder. Annars ska jag minsann till stranden och bada ikväll. Jag känner mig så fri när jag är i vattnet.

Dagen igår var jobbig. Även om det inte var lika mycket stillasittande som de andra dagarna så räckte det för mig. Vi hade planerat att vi skulle gå till torget och köpa frukt, men när gruppsamtalet drog ut på tiden så hann vi inte det. Det blev kaos i mitt huvud och jag ville inte prata när det var min tur, men det blev så ändå och det löste sig väl ganska bra. Efter dagvården mötte jag upp mamma och pappa och vi åkte "Rundan" i Malmö. Jag har aldrig åkt den så det var lite kul. Fick veta en del om Malmö som jag inte visst.

Nu ska jag klippa i tidningar. Känner att jag behöver lite peppscrapbooking.






Det där med sömn



Jag borde egentligen sova nu. Jag ska gå upp om mindre än 6 timmar. Jag har inte lyckats gå och lägga mig tidigt någon dag denna veckan och varje dag har jag sagt att jag verkligen ska försöka den kvällen. Jag blir arg och besviken på mig själv. Vi pratar mycket om sömn på dagvården och om hur viktigt det är för att man ska orka med dagen. Att tillåta mig att sova har under lång tid varit ett problem för mig. Det blir ett bestraffningssystem och ett sätt att hantera ångesten. När jag inte kan ha full kontroll på maten så blir det sömnen som får ta smällen. Jag borde börja med min nattmedicin igen. Det jag håller på med är inte hållbart. Imorgon ska jag ännu en gång säga att jag kom i säng alldeles för sent och jag kommer återigen säga att jag ska försöka gå och lägga mig tidigare. Det räcker inte med att försöka. Jag måste nog göra som behandlare F. sa idag. Jag måste sätta upp tider så att jag kommer i säng. Det gjorde jag med min behandlare i Varberg. Det stod snyggt och prydligt i mitt behandlingsprogram hur sänggåendet skulle gå till.

Dagen har annars varit mycket upp och ner. Jag hade inskrivningssamtal med läkaren i förmiddags. Den där jävla vågen... jag vill inte påverkas av siffror, men det gör jag. Att vägningen var efter frukost och med en svullen mage gör ju inte saken bättre. Jag mådde inte bra efteråt. Det var jobbigt att gå ner och sätta mig med de andra och fortsätta med den dagliga uppföljningen. Tårarna ville rinna och jag orkade inte lyssna på någon annan. Ville bara bara själv.

Bortser jag från vågen har dagen varit okej. Men nu måste jag försöka sova. Är egentligen jättetrött...


Jag kommer ihåg när Elina och jag tog denna
bilden. Det var en värdefull paus i den helgens
kaos i Varberg.



Att inte tycka om



Något jag inte tycker om är fetaost och halloumiost. Det har ingenting med ätstörningen att göra. Absolut inte, jag tycker bara inte om det. Det är ett helvete att äta det. Jag klarar varken av smaken eller konsistensen. Man kan inte tycka om allt, men går man på dagvård så måste man göra det. Så enkelt är det.

Vi fick fetaost till lunch. Eftersom det stod quinoasallad på menyn så misstänkte jag att det skulle bli så. Det tog en stund innan jag tog min tallrik och gick och satte mig. Jag sa redan i måndags att jag inte klarar av att äta det. Jag har fått tvinga i mig det innan och fick göra det idag igen. Det tog tid att få ner det kan jag ju lova. Efteråt var jag inte glad och jag spottade ut hur äckligt jag tycker att det är...

Jag är jättetrött. Det är för att jag har oroat mig för den jäkla fetaosten hela dagen. Det har tagit på krafterna. När vi hade mindfulness innan lunch var jag nära att springa ut från rummet. Jag kände bara hur paniken steg.

Dagen har inte bara innehållit elände, utan det finns positiva saker också. I morse när jag kom fick jag en kram av S i receptionen. Roligt att träffa henne igen. Vi har pratat ett antal timmar under min dagvårdstid. Och efter lunch vandrade jag och två tjejer iväg till Panduro. Vi ska göra en telåda (en sådan som nästan alla gör i Varberg). Jag lyckades med att slå mina armbågar hårt i golvet i eftermiddags. Så kan det gå när man missar den stora kudden. Det gjorde faktiskt väldigt ont... blåmärken har jag också fått.

Aja, nu ska jag fixa middag. Ikväll ska maten gå bra hemma. Det har inte gått så jättebra de två andra dagarna... Hoppas ni har en bra dag!


Min telåda. :-)



Answers



Här kommer svaren på era frågor. Det är bara att fråga igen om det är något ni undrar.

- Vilka mål ska du klara av att äta hemma?
Middag och kvällsmål.

- Måste man dricka näringsdrycker på dagvården?
Är du underviktig måste du det.

- Har du din behandlare från förra gången kvar där? Eller kommer du få en ny?
Jag hade tre olika behandlare på Idun. Min allra första är kvar, men jag har inte henne som behandlare.

- Är det förutbestämt som Idun hur länge man ska gå där och sedan trappa ur eller har Capio ett annat upplägg?
Vad jag har förstått är behandlingen 12 veckor. Om det är någon uttrappning vet jag inte. Nu är jag där i alla fall 8 - 15.30, mån - fre.

- Kommer maten vara annorlunda än Iduns eller kör de på samma schema?
Det är samma kock så maten är precis som den var på Idun.

- Kör de samma schema nu som i höst eller har de sommarstängt/kortare dag pga att det är sommar?
De har inte sommarstängt, men det är ett lite annat schema nu på sommaren. I september kommer det ändras till så som det ska vara. Men det kommer inte vara så stora skillnader.

- Hur känner du att maten gick på öland? Åt ni efter Capios schema eller hur gjorde ni för att få det att funka?
Jag tycker att maten gick väldigt bra. Vi åt så gott det gick efter Capios schema. Det var en enorm utmaning för mig eftersom jag hade tappat med maten, men jag tycker att det funkade bra.

- Känns det trist att inte åka till Capio? Saknar du det? Eller känns det bra att börja dagvård?
Det är väldigt blandade känslor när det gäller det. Jag saknar tryggheten i Varberg, men samtidigt vet jag att det är här hemma jag ska få det att funka. Fast jag önskar att jag hade haft några uppföljningsveckor. Men dagvården är ett bra steg i rätt riktning.

- Vad är skillnaden mellan Capios och Iduns dagvård?
Capios behandling bygger på gruppterapi. Vi sitter mycket i grupp och man får höra de andra berätta vad dom känner och så, och då är behandlarna med. Så det blir som om man har ett individuellt samtal, fast man har det i grupp. Lite svårt att förklara på ett bra sätt.
Men den största skillnaden tycker jag är att Capios dagvård innebär mer aktivitet. Behandlarna pratar om olika ämnen med oss, som sömn, mindfulness och annat. Så det är mycket diskuterande och man lär sig mycket. En gång i veckan gör gruppen en aktivitet som vi har bestämt tillsammans och en gång i månaden kommer Gisela van der Ster (hon som har skrivit Mattillåtet) och pratar med oss.

Jag vet inte alla skillnader än, men det kommer så småningom.

- Hur och vad äter ni?
Frukost - Fil/yoghurt + flingor/müsli och två mackor.
Lunch
Mellanmål - T.ex. macka och juice eller yoghurt + müsli.

- Vad har ni för aktiviteter?
Gruppsamtal, sjukgymnastik (inte än dock), dietist en gång i månaden, köksträning, gruppaktivitet, mindfulness, individuella samtal. Ja, typ det. Jag har inte gjort allt än, så det kommer mer information.

- Hur lång är behandlingstiden?
12 veckor.

- Hur många är ni?
5 stycken just nu. Det finns 16 platser.

- Har ni samtal?
Vi har gruppsamtal varje dag. Man kan ha individuella samtal också, men då bestämmer man det med sin behandlare.

- Får ni träna på godis/kakor/glass etc?
Jadå. Igår fick vi plättar, sylt och glass till mellanmål. Så det kommer lite då och då.

- Har ni viktkrav på dem som är underviktiga (alltså hur mycket man ska gå upp varje vecka)?
Ingen aning faktiskt. Men jag skulle gissa på att det är ½kg per vecka som på de flesta ställen?

- Dricker ni näringsdrycker?
De som är underviktiga dricker näringsdrycker.

- Hur tycker du att behandlingen och matmängderna skiljer sig mot Capios slutenvård i Varberg?
Som jag har skrivit längre upp bygger dagvården på gruppterapi. Sedan så är det ju stora skillnader på dagvård och slutenvård. När det är slutenvård bor du där och äter alla måltider och får hjälp dygnet runt.
När det gäller matmängerna så tycker jag att vi får mindre mat på dagvården. Fast mellanmålet är större... så ja, det jämnar nog ut sig. Det varierar från dag till dag också.

- Är ni många på dagvården? Kände du dig trygg bland de andra?
Idag var vi fem stycken. Så inte så många än. Jag tror att där finns 16 platser sammanlagt.
Jadå, jag känner mig trygg med de andra.



Dagvård



Åh, jag blir alldeles varm när jag läser era fina kommentarer. Tack! <3

Jag har haft fullt upp hela dagen. Första dagen på dagvården som sagt, och det gick väl bra. Alltid jobbigt att börja med något nytt, men jag brukar vänja mig ganska snabbt. Nu är det ju en lite speciell situtation också eftersom jag har gått på dagvård där innan. Jag förväntar mig automatiskt att allt ska gå till på samma sätt, men det gör det ju inte. Jag ska berätta mer om det senare.

Efter mellanmålet mötte jag upp mamma och pappa i stan. Jag orkade inte gå där någon längre tid utan vi åkte hem ganska snabbt. Väl hemma bytte jag om till ridkläder och cyklade till stallet. Det blev en lång och härlig ridtur. Viril var pigg och jag fick stundvis kämpa för att hålla mig kvar. Inte det lättaste att rida barbacka, haha. Men mysigt! Ridkunskaperna börjar så smått dammas av och det känns bra.

Klockan hann bli tjugo över åtta innan jag kom hem och då fick jag fixa mat. Mättnads och hungerkänslorna funkar inte helt bra...

Nu ska jag hoppa in i duschen. Jag skriver mer om dagvården ikväll eller imorgon. Får se vad jag orkar. Är väldigt trött.





Ingen riktig koll



Det är kaos i huvudet. Därför är det lite tyst från mig. Jag har fixat lite med en ny header i alla fall.

Dagvård imorgon. Jag har fått lite frågor om det. Ja, det är varje dag. Eller ja måndag - fredag då, och frukost, lunch och mellanmål äts där. Ni som har följt bloggen ett tag vet att jag har gått på dagvård två gånger innan. Då var det på Idunkliniken, men nu har Capio tagit över. Det är alltså ett annat behandlingsupplägg, men det är samma lokaler och även några som jobbade på Idun. Så det är en mix av gammalt och nytt.

Jag ber om ursäkt för att jag har varit så dålig på att svara på frågor. Jag ska kolla igenom kommentarerna från er ikväll och sammanställa frågorna. Så ni kan ju passa på att ställa fler frågor om ni har det.

Ha det bäst så länge!



Bloggtoppen.se