Melon



När jag har ätit mellis ska jag gå ut på en lång promenad och så ska jag gå förbi Ica och köpa Parrots Soft fruit Melon. Det var jättelängesen jag åt den, men jag kommer ihåg att den var supergod. Utan socker också. Nu när Tasty House verkar ha tagit bort sin underbart goda torkade sockerfria melon (papayan är kvar som tur är) så får jag jag hitta andra favoriter. Och jag kommer ihåg att jag tyckte väldigt mycket om denna. Så ikväll blir det mys framför teven med bland annat melonen. :-)

(Jag önskar att alla dumma tankar ville försvinna. Tjockhetskänslor. Hela tiden. Värre än på länge. Det känns som om flera kilo har lagts på min kropp, men jag vet att det inte kan vara så. Men jag har inga siffror som kan bevisa det. Jag har inte vägt mig på flera veckor. Så känslorna och dom dumma tankarna bestämmer. Det är inte roligt)





Tårar mitt i natten



Jag tycker inte om denna dagen. Men jag hoppas att det ändras snart. Jag vill ha en bra lördag. Egentligen skulle vi till farmor idag och lägga blommor på farfars grav, men det blir imorgon istället. Skönt tycker jag. För efter nattens jobbiga drömmar så hade jag inte klarat av det idag. Inatt vaknade jag gråtandes. Jag drömde att farmor och jag på något vis var vid farfars grav och la olika saker som betydde mycket för oss. Vi storgrät båda två... jättejobbigt var det och så vaknade jag av att jag grät och sedan började jag gråta ännu mer och tänka på hur det var då dom sista månaderna innan farfar dog. Han hade cancer och den sista tiden låg han bara i sängen. Det som gör mest ont är att när vi var där sista gången innan han dog så gick jag inte in till honom. Jag visste att det förmodligen var sista gången som jag skulle få se honom, men jag klarade inte av att gå in till honom. Hans minne blev sämre hela tiden och jag var rädd för att han inte skulle veta vem jag var. Men jag vet att om jag hade gått in till honom så hade han vetat vem jag var. Vi stod varandra nära och jag saknar honom hur mycket som helst...

Så natten var jobbig. Morgonen har också varit jobbig. Jag mår inte alls bra. Tårarna vill rinna hela tiden. Mamma hade också vaknat tidigt och varit och köpt nybakade bullar och sedan dukat fram frukost. Så vi satt hela familjen och åt frukost tillsammans. Men det var jobbigt. Natten har påverkat mig mycket. Men jag åt min fil, kanel och halva banan och drack mitt te. Jag åt kanske 2/3 av en halv bulle och så rostade jag en "säker" macka (som jag nästan åt upp). Jag önskar att jag hade kunnat äta en hel bulle eftersom mamma hade varit så snäll och köpt, men jag klarade inte det. Och det får mig att känna mig ännu sämre...

Men jag ska försöka rycka upp mig. Dagen kan bara bli bättre. Eller hur? Jag ska på bokrea idag och ikväll är det Melodifestivalen. Att det i mitt huvud planeras långa promenader och kalorifattig och säker mat är en annan sak. Det kan försvinna under dagen. Försöker jag så gott jag kan så kan detta bli en bra dag. För jag vill att det ska bli det. Och det är ju jag som bestämmer? Jag kan ju alltid försöka i alla fall...





Fredag kväll



Vet ni? Lite sån där skön fredagskänsla har jag. Mamma och jag var nyss och handlade och vi köpte färska kycklingklubbor, goda baguetter och lite annat smått och gott. Så nu är kycklingen i ugnen och sedan är det baguetternas tur. Jag ska skala morötter också. Vad jag senare ska mysa med framför teven vet jag inte. Jag känner ibland (eller ganska ofta) ett behov av att köpa massa olika saker, men sedan äter jag det inte alltid. Tur att det finns andra här hemma som äter det istället. Jag har i alla fall köpt något som jag älskar, men inte har ätit på väääldigt länge. Rischoklad! Det är så gott! Får se om jag smakar det ikväll. Det köptes lite annan choklad också. Bland annat mörk kexchoklad. Det har jag aldrig smakat. Men popcorn ska det bli ikväll i alla fall. Det har jag varit sugen på i flera veckor så ikväll ska jag minsann ha det. Och Sprite Zero och kanske te. Men först en mysig middag med kyckling, baguett och morötter (och sås till mamma och pappa). Det ser jag fram emot! :-)

Min behandlare (eller så kanske jag inte kan säga längre eftersom jag inte går på Idun längre?) Jaja, skit samma. Hon ringde tillbaks till mig i eftermiddags och vi pratade en stund. Jag frågade hur jag ska göra för att få börja om behandlingen igen och det första jag måste göra är att till 100% har bestämt mig att det är detta jag vill. När jag har det klart för mig ska jag höra av mig till henne och så får jag en tid hos läkaren på Idun. Så det blir någon slags bedömning igen precis som man gör när man ska börja på Idun. Så det lär ta några veckor innan jag är tillbaks på dagvården. Jag vet inte hur lång kö det är... men vi får se. Jag vet i alla fall att det bästa för mig är att komma tillbaks så fort som möjligt, även om jag inte är superdupermotiverad. För dom planerna som formas i mitt huvud är inga bra. Jag är rädd för dom veckorna som jag har framför mig...

Men nu ska jag inte tänka på det. Nu ska jag ha en mysig kväll. Det är fredag och det känner jag av. Så härligt!


Jag längtar tillbaks till värmen...




Ett år sedan...



Jaha, idag är det fredag. Skönt tycker säkert många, men för min del kvittar det. Jag har ju inget att gå till på dagarna och då känns inte helgerna lika sköna som dom skulle kunna göra. Jag ringde till Idun för någon timme sedan i alla fall. Min behandlare var inte ledig så hon ska ringa mig sen. Jag hoppas att jag får börja dagvården så fort som möjligt. Jag känner att det inte är bra för mig att gå här hemma. Det är farligt. Planer formas i mitt huvud, inga bra planer... men jag vet att jag inte vill gå nedför den vägen igen. Men jag är inte stark nog att kämpa emot. Inte så mycket som det behövs i alla fall...

Idag är en jobbig dag. Idag är det ett år sedan min farfar dog. Det finns inte ord för hur mycket jag saknar honom. Imorgon ska vi till farmor och gå till graven och lägga blommor. Jag tycker sådant är extremt jobbigt, speciellt när vi är så många. Hade jag fått gå dit ensam hade det varit en annan sak. Då hade jag låtit tårarna rinna, men det kommer jag inte låta dom göra imorgon. Bara när jag är själv.

Nu är det snart dags att göra lunch. Tänkte nog göra en omelett med räkor och så wokgrönsaker till det. Men först ska jag ordna med tvätten. Skönt för mamma att hon slipper göra det. I eftermiddag ska jag försöka komma ut på bokrea. Det hade varit roligt. Jag älskar att läsa, men koncentrationen har inte funnits där på länge, men nu börjar den komma tillbaka och det är jag så glad för! Så jag hoppas att jag hittar någon bra bok. Funderar annars på att läsa om Harry Potter böckerna. Det var ett tag sedan. Men nä, nu kan jag inte sitta här längre. Det finns mycket att göra...





Dumma tankar



Jag hatar alla dumma tankar som snurrar runt i mitt huvud hela tiden. Dom vägrar försvinna och får mig bara att må sämre och sämre. Dom får inte ta över. Det är jag som bestämmer. Det måste jag komma ihåg. Dom är bara dumma tankar och känslor. Det som dom får mig att känna är inte sant. Men det känns så verkligt...det är det jobbigaste.

Det känns som om jag har gått upp flera kilo nu när vi har varit i Indien. Men jag vet att det inte kan vara så. Men känslan är så stark och verklig. Jag vet inte vad jag ska göra. Detta plågar mig jättemycket, men jag måste försöka strunta i det. Det finns inget annat. Jag ringde till Idun innan, men fick inget svar. Bara ett meddelande om att receptionen tillfälligt var obemannad. Så efter några försök gav jag upp. Får ringa imorgon istället.

Nu ska jag ut på promenad. Det är kallt, blåsigt och regnigt ute, men jag orkar inte vara kvar här inne. Tankarna plågar mig för mycket. Men jag ska försöka ha en mysig kväll. Har planerat att äta fiskbullar och potatismos till middag, men får se... något ska jag få i mig i alla fall. Fast jag borde hålla mig till planeringen. Men ja, promenad först...


Härlig solnedgång på stranden i Indien.




Tillbaka till det gamla



Jag har sovit jättebra inatt. Drömt en massa, men jag tror att jag har sovit hela natten utan att vakna. Så skönt. Det är en sak som irriterar mig. När vi skulle landa igår slog det lock för mina öron och det har inte släppt helt än. Jag hör lite dåligt på ena örat fortfarande. Jättejobbigt... men det är för att jag är förkyld. Jag har börjat hosta nu också. Suck... inte ska man komma hem och vara sjuk? Det är helt fel. Jag ligger i sängen och myser en stund nu. Mår illa efter frukosten. Fil, banan, kanel och nästan två mackor. Jag har saknat min kanel. Men jag förstår inte varför detta dumma illamåendet ska komma. I Indien mådde jag inte alls så efter frukosten och jag tycker ändå att jag åt ungefär samma mängd som hemma. Jag åt yoghurt (olika smaker varje dag), en rostad macka med ost/mjukost och grönsaker, och fruktsallad bestående av banan, papaya och vattenmelon. Dessutom åt jag ibland en äggvita och någon morgon hände det att jag åt en halv bulle också. Men nu är jag hemma och då är det väl det gamla vanliga som gäller. Men jag ska inte dra ner på frukosten, hur dåligt jag än mår. Det är bara dumt...

Jag ska väl ta mig upp ur sängen snart. Tvättmaskinen är igång för fullt och det finns andra saker som måste göras. Jag ska ringa till Idun senare idag tänkte jag. Dom sa att jag skulle höra av mig när jag hade kommit hem... men jag känner mig väldigt opepp till att kämpa just nu. Nu när jag tänker efter så hann jag tänka många dumma tankar innan jag somnade igår. Jobbigt att dom känns så rätt och mycket lättare än det som alla förväntar sig. Ibland undrar jag vem jag kämpar för? Är det mig själv egentligen? Det känns inte alltid så.

Nä, nu ska jag göra lite nytta.





Hemma i Sverige igen



Jaha...så sitter jag här i sängen med datorn i knäet, ljus tända och en stor kopp te. Och knaprandes på läkerol. Upptäckte en ny smak av läkerol när vi var och handlade, Läkerol Ice Mint. Jättegoda! Jag är ganska trött. Hemresan från Indien tog nästan 24 timmar. Men det var ju för att vi flög till Stockholm och sedan tog tåget hem till Skåne. Det känns skönt att vara hemma igen. Jag trivdes i Goa, men efter två veckor där är det skönt att komma hem till lugnet. I Indien är det människor överallt. Bilar, bussar och mopeder också. Men man vänjer sig och jag vill tillbaka dit någon gång. Det finns så mycket att uppleva där. Det räcker med att man går utanför hotellet så får man massa nya intryck. Flygplatsen var också en upplevelse. Jag har aldrig varit med om så många säkerhetskontroller. Dom kollar passen och visum på flera olika ställen, väskorna ska röntgas, det ska stämplas flera gånger, handbagagen ska kollas, man själv ska kollas... ja, det är hur mycket som helst. Man är helt slut innan man till sist kan sätta sig ner...

Ikväll ska jag bara sitta i soffan, titta på tv, göra dator och mumsa på naturgodis. Ta det lugnt... Imorgon ska mamma och pappa till jobb och lillsyrran till skolan, så jag blir ensam hemma. Det ska bli väldigt skönt. Jag får ta tag i all tvätt och lite annat. Ska bli skönt att vara ensam lite. Två veckor med familjen tar på krafterna.

Nu ska jag lägga in bilder på datorn. Ska bli kul att kolla igenom alla. :-)

Här är några bilder från resan. :-)

Huvudvägen i Candolim där vid bodde.


Lite indisk mat som vi fick när vi övernattade i djungeln.


Jag och lillsyrran på elefanten.


Utomhus badrum i djungeln.


En söt apa vid vattenfallet.


Kor fanns det överallt. Även på stranden.


Höga vågor i havet.


Tar det lugnt i poolen.


I Stockholm hittade jag snö, haha.




Snart hemfard



Mandag kvall har i Indien. Imorgon kvall aker vi hem. Vi landar pa Arlanda tidigt onsdag morgon och sedan ar vi framme med taget i Malmo vid halv ett pa onsdag tror jag. Det ska bli skont att komma hem, men samtidigt sa vill jag inte aka hem. Blandade kanslor...

Magsjuka har vi alla klarat oss ifran... fast det ar klart, en dag kvar. Jag mar inte sa jattebra just nu. Blev riktigt forkyld iforrgar och det har bara fortsatt... kanner mig helt slut i hela kroppen nu ocksa. Idag har det blivit en lang promenad pa stranden och sedan simning och skoj i poolen. Inte bra alls. Det vet jag. Det gar trogare med maten ocksa. Frukosten tog hur lang tid som helst att fa ner idag. Jag har beslutsangest varje gang jag ska bestamma vad jag ska ata och... ja, maten och alla dumma tankar ar jattejobbiga. Jag far panik. Jag vill bara forsvinna nagonstans.

Men jag tycker om Indien. Goa ar en harlig plats att vara pa. Det ar en sa skon stamning pa nagot vis. Men nu ska jag ga over vagen till hotellet och borja packa lite. Vi kommer ha mamma och pappas rum kvar tills vi aker harifran pa kvallen som tur ar. Men Elins och mitt rum ska alltsa tommas. Bast att borja och sa hoppas jag att jag inte kommer ma samre an vad jag gor nu. Mar inte alls bra faktiskt... men det loser sig nog.

Nasta gang jag bloggar ar jag hemma i Sverige igen. Skont att kunna skriva alla boktstaver...jobbigt att inte ha dom dar tre sista. Men jaja, packa var det. Kram till er!





Segt internet i Indien



Jag blir galen. Internet ar hur segt som helst har borta i Indien... Dessutom ar jag jattetrott. Jag har nog fatt for mycket sol idag. Ar typ brunrod over hela kroppen. Inte bra. Jag lar mig aldrig att sola pa "ratt" satt. Nar jag ar fardig har ska jag ga direkt till hotellet och sen upp pa rummet (efter att ha pratat en stund med han som star i receptionen. Han ar valdigt pratsam, haha.) och lagga mig i sangen och sova. Ska upp tidigt imorgon. 7.15 typ. Klockan 9.00 ska vi aka och titta pa delfiner, sa nagra timmar kommer spenderas pa havet imorgon. Ska grilla pa en strand ocksa och pa kvallen ar det live musik med indisk mat pa hotellet. Det blir nog en rolig dag. :-)

Pa tisdag kvall aker vi hem. Jag vill inte alls det. Eller jag vill traffa alla dar hemma men sedan sa vet jag att mina problem och dom dumma tankarna kommer ta storre och storre plats ju fler dagar som gar. Dom tar storre plats hela tiden har ocksa. Det ar riktigt, riktigt jobbigt. MIddagen igar holl pa att sluta i katastrof. Jag hade bestallt in kycklingburgare. Eller ja det var kyckling, potatismos och brod vid sidan om. Nar maten sedan kom in sa sag jag att det lag massa ost ovanpa kycklingen och det var smor pa brodet. Min lillasyster sa att det sag ut som om jag skulle borja grata, och ja tararna var inte langt borta. Men jag tog mig samman. Skaprade bort osten, at lite av brodet... sa det blev ganska bra tillslut. Men det var jobbigt och maten blir jobbigare for varje dag som gar. Men jag forsoker njuta sa mycket som mojligt medan jag ar har for jag vet att det kommer bli annu varre hemma sedan...

Nu ska jag ta mig till sangen. Ska bli sa skont. Det ar riktigt varmt har. Minst 35 grader... och det blir varmare och varmare for varje dag. Men jag njuter av varmen eftersom jag vet att det ar kallt hemma. :-P Nej, nu ska jag sova. Natti!

Nagra nya bilder orkar jag inte ladda in. Ar sa himla segt, men dessa bilderna tror jag inte att ni har sett.
Jag har lagt ut dom pa facebook namligen...









Liten update fran Indien



Okej...internet ar segt som tusan har just nu. Jag klarar inte av det. Men nu sitter jag har sa da far jag sitta har en stund da. Det ar roligt att blogga. Jag saknar det. Jag har sa mycket kanslor i mig som vill ut. Nar jag inte mar bra sa skriver jag oftast, men det blir inte sa nu nar jag ar har. Men visst ar det skont att pausa fran datorn... men bloggandet saknar jag.

Idag har jag fatt lite for mycket sol tror jag. Jag kanner mig lite frusen... far hoppas att det inte blir varre. Dagen spenderades pa stranden och det var stora vagor idag. Det ar valdigt stromt i vattnet. Igar var vi pa hippiemarknaden i Anjuna. En stor marknad dar dom saljer allt mojligt och det galler att pruta. Det var jatteroligt tyckte jag. Lite kopte jag. Vaska, klanning, fotlank och ett par mysiga tunna byxor. Det var lite roligt att kopa byxorna eftersom vi forst inte fick det priset vi ville ha och da gick vi darifran, men forsaljaren kom da springandes efter oss och tillslut fick vi det priset som vi hade sagt. Hon ville ha 650 rupies for ett par byxor fran borjan med vi fick tva stycken for 400 rupies. Nojda helt klart!

Jag borjar trivas mer och mer har. Det ar en san skon stamning. Avkopplande. Imorgon ska vi till ett kryddplantage och ocksa till Old Goa och se nagra kyrkor och tempel. I helgen ska vi aka bat och forhoppningsvis se delfiner. Annars tar vi dagen som den kommer. Mycket slappande ar det. Jag tror vi alla behover det. Dom dumma tankarna stor mig mer och mer. Varje liten chans till att rora pa mig tar jag. Jag tycker att det ar roligt att simma, men inte nar det borjar bli ett tvang... men ater gor jag. Indisk mat ar gott! Men jag onskar att dom dumma tankarna kunde forsvinna. Dom forstor valdigt mycket.

Nu ar jag trott pa detta sega internet. Tror att jag ska ga och se vad mamma och pappa hittar pa. Spela kort och mumsa pa nagot gott. Och dricka cola zero. Eller kanske Lassi. Det ar yoghurt som ar mixad med nagon frukt. Lassi med papaya ar sa gott!

Hoppas allt ar bra dar hemma. Vi aker hem tisdag kvall. Jag hoppas att snon ligger kvar tills dess. Har blir det bara varmare och varmare. 41 grader i solen idag. Men det ar skont nar jag tanker pa kylan dar hemma, haha. En varm kram till er!

Datorn ar sa seg att jag inte orkar ladda upp bilder. Far gora det nagon annan dag...




Jag overlevde djungelaventyret



Sa, nu har jag fatt tid att sitta vid datorn och uppdatera er lite. I helgen var vi i djungeln. Jag har upplevt sa himla mycket. Helgen har varit full av upplevelser. Riktigt bra kanns det. Jag har fatt se ett Indien utanfor turistorterna. Jag har fatt se det som jag fovantade mig att fa se nar jag kom hit. Det finns mycket att se pa den indiska landsbygden och i de sma byarna. Efter att ha akt ett antal timmar pa dom indiska vagarna i en buss sa ar man ganska trott. Vagarna ar skumpiga, alla tutar hela tiden, omkorningarna ar livsfarliga och korna star i vagen manga ganger. Men jag tycker om det i alla fall. Det finns en viss charm med den indiska trafiken.

Dagarna i djungeln var underbara. Men att jag faktiskt har sovit en natt i den indiska djungeln ar lite svart att fatta. Det var valdigt varmt pa dagarna men pa natten var det jattekallt. Jag fros nar jag vaknade till vid fyratiden pa morgonen. Dar pa vart lager i djungeln, "Wild Wood Camp", fick jag rida pa en elefant och dessutom sitta pa elefanten nar den sprutade vatten pa mig med snabeln. Jag fick kla mig i indiska klader, dansa indiska danser, se apor i traden och mycket mer. Vi gjorde sa mycket i helgen. Idag blev darfor en slappdag. Storre delen av dagen spenderades pa stranden. Just det, i helgen var vi och sag Indiens andra hogsta vattenfall. Badade i det ocksa. Jatteroligt!

Indien ar ett harligt land och jag onskar att jag kunde slippa alla problem som jag har hemma. Det blir bara jobbigare och jobbigare med maten. Men jag forsoker sa gott jag kan. Idag vid lunchen fick mamma bestalla mat till mig till slut. Det var for mycket kaos i mitt huvud. Men ja, sa ar det...

Nu ska jag sluta. Vi ska satta oss vid baren pa hotellet och ata efterratt. Det blir nog fruktsallad for min del. Papaya, banan och clementin. Gott! Och sa ska det bli spannande att se om vattnet har kommit tillbaka. Det har kranglat hela dagen...suck. Hors snart igen. Kram!

Matar elefanten med bananer :-)


Indiska klader :-)


Jag dansar indiskt.


Badar i Indiens andra hogsta vattenfall :-D




Indien!

Hm...inlagget som jag skrev igar publicerades inte. Internet har ar ganska segt. Men jag publicerar det nu istallet och skriver lite till under det. :-)



Jaha, sa var man i Indien. Resan gick bra, men den var lang. Jag kan inte riktigt fatta att jag ar i Indien. Det ar inte forran jag ser nagot typsikt indiskt som jag faktiskt forstar att jag ar i Indien. Det ar en stor upplevelse att vara har. Jag har aldrig upplevt nagot likande innan. Forsta gangen vi gick pa huvudgatan ville jag nastan aka hem. Bilar och mopeder kor som dom vill. Den som har storst bil och tutar hogst kommer fram fortast. Det verkar vara den enda trafikregeln. Sedan alla manniskor som ropar efter en. Det ar jobbigt, men man vanjer sig. Att saga nej hela tiden blir en vana tillslut.

Nu har vi varit har i tva hela dagar och jag trivs. Kanns skont att vi har manga dagar kvar. I helgen ska vi overnatta i djungeln och sa ska vi fa rida pa elefant. Det ser jag fram emot valdigt mycket! Jag forsoker att inte tanka pa alla problem som finns hemma, men visst gar det inte att ignorera dom. Maten ar jobbig. Dom problemen forsvinner inte bara for att jag ar har. Ikvall blev det fisk och gronsaker till middag. Pommesen rorde jag inte. Jag vagrade fastan mamma och pappa forsokte fa mig att i alla fall testa en. Men jag utmanar mig hela tiden. Testar nya saker och det kanns bra.

Men nu maste jag sluta. Min tid ar snart slut. Kanske blir det en uppdatering imorgon igen. Inte speciellt dyrt att anvanda internet har. Ca 9 kr for en timme. Allt ar ganska billigt har. Mycket trevligt. Och ja, det ar varmt och skont har och havet ar helt underbart. Far beratta mer en annan dag. Kram till er!

Lillasyster och jag i havet. Jag som ar dar bakom Elin.
(svart att se skillnad ibland har jag upptackt. :-p )



Vid poolen




Fredag 13 februari

Som jag skrev har uppe ar internet ganska segt har. Dessutom ar jag jattetrott. Ska ga och lagga mig snart. Vi ska upp tidigt imorgon. Imorgon ska vi besoka lite olika platser och sedan bada med elefant och sova i djungeln. Det ska bli valdigt roligt och spannande, men jag ar lite radd for att det ska vara manga spindlar och andra laskiga djur. Men det ska bli riktigt roligt i alla fall. Pa sondag ska vi bland annat besoka ett stort vattenfall och sa kommer vi hem pa kvallen nagon gang.

Idag har anorexin skapat mycket problem. Mycket simning i poolen, spring i trappor... mycket angest och dumma tankar. Men jag har forsokt sta ut, fast middagen holl pa att ta knacken pa mig. Tur att familjen ar forstaende och forsoker hjalpa mig sa gott det gar. Men det ar jobbigt. Jag hoppas pa en battre morgondag.

Men nu ska jag se om detta inlagget vill publiceras. Haller tummarna.
Hoppas allt ar bra med er. Har hort att vi har fatt sno dar hemma i skane. VIll jag ocksa ha nar jag kommer hem. Men imorgon ar det djungel och bada med elefant som galler. :-D



Arlanda är dött mitt i natten



Nu är jag på Arlanda. Har varit här någon timme och efter att ha gått en runda kan jag säga att det är ganska dött här. Inte så konstigt eftersom det är mitt i natten, haha. Fast här vid datorerna där jag och min lillasyster sitter är det lite mysigt faktiskt. Musik spelas och det är några människor som är vakna. :-p Mamma och pappa försöker sova och det ska jag också göra om en stund tänkte jag. Är hur trött som helst. Sov kanske bara en halvtimme på tåget. Jag är ganska rejält övertrött om man säger så. Men det är så mycket som snurrar runt i mitt huvud så sova är svårt. Tyvärr. Kommer förmodligen bli ännu svårare på flyget. Jaja, får se. Vid fyra tiden kan vi nog checka in och sedan går flyget 6.20.

Hela resan känns overklig fortfarande. Jag kan inte fatta att vi är på väg. Men jag är så glad! Även om huvudet inte hänger med så gör kroppen det. Kroppen fattar att om 15 timmar kommer jag vara i Indien. Den är pigg och har gjort små glädjehopp då och då. Precis innan vi åkte hemifrån var jag ute på en liten promenad. Eller det blev halvt en joggingtur. Jag vet inte varför, men panik och ångest var det som fanns hos mig då. Och när jag kom hem sa jag direkt till mamma och pappa att godiset som jag hade köpt inte fick följa med. Bara skumgodisarna, några dumle och klubbor. Så var det godiset som orsakade denna jogging/promenad? Eller resan? Jag vet inte. Orkar inte bry mig heller.

Jag var säker på att jag skulle kunna lägga in bilder nu, men denna dumma datorn vill inte det. Så besviken jag är. Gör jag något fel eller går det inte att lägga in bilder när man använder Sidewalk Express? Jag hoppas det går i Indien i alla fall. Lite tråkigt annars... så håll tummarna!
Nu ska jag försöka sova lite. Jag har ont i huvudet och mår illa så trött jag är. Så sömn behöver jag verkligen just nu...


Det går tydligen att lägga in bilder från mitt arkiv. Så här får ni en bild
från när mamma och jag var på Kreta i september. Snart ska jag väl
få lite solbränna igen. :-D




Jag provade att mmsa in en bild, och ja det funkade ju. Men jag hoppas att datorerna i Indien vill samarbeta bättre med mig.

Här sitter vi alltså. Men sova skulle jag göra nu ja. Försöka i alla fall. :-)



Indien - here we come!



Oj, vilken dag. Jag har sprungit runt hela dagen känns det som, eller ja, stressat. Det har nog dom som jag träffat märkt. Jag har fått träffa många sötisar idag. Så glad jag är för det! Gick först på stan med några och sedan gick vi till Idun där jag träffade några fler. Sedan köpte jag skumgodis och sockerfri torkad papaya (melonen fanns inte så det fick bara bli papaya... :-( ). Sedan åkte pappa och jag hem efter en sväng inom djuraffären. Under eftermiddagen har jag ätit lunch, packat, lämnat tillbaka en bok på biblioteket, duschat... ja, ganska mycket och nu har jag precis ätit fil, banan och kanel. Nu kan jag sitta och ta det lugnt ett tag...

Jag är väldigt trött. Jag hoppas verkligen att jag kommer kunna sova på tåget. Jag har ett långt dygn framför mig. Halv 5 imorgon svensk tid ska vi landa i Indien. Det känns helt overkligt fortfarande. Denna resan som har varit efterlängtad så länge. Att vi ska åka om bara någon timme känns jättekonstigt. Dagen är faktiskt här.

Nu ska jag torka håret och packa färdigt ryggsäcken. Sedan ska jag hinna gå en liten promenad innan vi åker. Ingen frivillig promenad, utan det är rösterna i huvudet som ger mig panik. Jag ska sitta hela kvällen på ett tåg och sedan en stor del av dagen imorgon på ett flyg. Det betyder att jag kommer sitta stilla den mesta av tiden. De kan bli ganska jobbigt, men samtidigt så skönt. Jag har inget val. Jag kan inte gå ut på promenad även om rösterna skriker massa dumma saker till mig. Skönt...

Nä, nu måste jag ta tag i saker och ting. Vid sex ska vi åka till Malmö. Kvart över sju går tåget. Jag kommer förmodligen blogga från Arlanda. Har många timmar att slå ihjäl där. Ska försöka få in lite bilder då också. Kameran och sladden är nämligen nerpackad nu. Jag ska ta massor av bilder. Det är en sak som är säker.

Men ja... om en timme början resan. Och jag är sååå glad! :-D





Sista dagen hemma



Jag har inte sovit alls mycket inatt. Hur mycket som helst som snurrade runt i huvudet. Vid halv tre gav jag upp och laddade in musik på datorn istället. Tror att jag somnade efter fyra någon gång sedan. Gick upp vid sju i morse. Packningen är jag inte klar med. Jag försöker att inte ta med mig så mycket, försöker sortera bort lite nu. Det går inte så bra, men några tröjor och linnen har åkt bort i alla fall. Ryggsäcken ska också packas, näringsdryckerna ska med, kamera ska laddas, mobilen... ja, så mycket att tänka på. Stressad? Jag? Hm... JA! Men det löser sig väl. Vid sextiden kommer vår granne som ska skjutsa oss till Malmö C. Sedan blir det tåg hela kvällen och vid halv 1 är vi framme på Arlanda. Flyget går 6.20 så det är några timmar vi har att döda.... men det går nog fort tror jag. Lyckas jag inte somna så ska jag leta upp en dator. Jag ska försöka skriva och uppdatera er med bilder under resan. Det ska bli roligt. :-)

Dagens planer då innan vi åker? Jag ska göra mig iordning och sen gå mot bussen. På bussen ska jag möta en kompis Hon ska till skolan och jag har lite att göra i Malmö så då passade det bra att vi tog samma buss och hinner prata lite. Det gäller att utnyttja tiden, haha. I Malmö ska jag träffa ett antal sötisar tänkte jag. Jag ska förbi Idun en sväng och se om min iPod vill samarbeta med en sötis laddare. Och så ska jag kramas massor. <3 Sedan ska jag köpa några saker och vid lunch möta upp pappa och sen kör vi hem. Sedan måste jag packa och förebereda det sista. Just det, måste lämna tillbaks en bok på biblioteket också.

Hm...jag har en del att göra. Så det är bäst att jag sätter igång. Malmö först då.
Hörs i eftermiddag! :-)



Dagen har försvunnit



Jag har inte kontroll över något känns det som. Jag vet inte vart dagen har tagit vägen egentligen... packningen är jag långt ifrån färdig med. Men det löser sig väl. Jag ska ut på promenad nu. Måste rensa tankarna och försöka få ordning på mig. När jag kommer hem är det nog dags för mat. Tacos ska vi äta ikväll. Sedan ska jag ta tag i packningen ordentligt.

Jag har nog inte fattat att vi ska åka imorgon kväll. Det känns så overkligt. Denna resan har jag sett fram emot i typ1½  år...om inte mer. Men jag kommer väl ikapp verkligheten så småningom. :-p


Jag önskar att alla dumma tankar kunde försvinna. Jag orkar inte med dom. Inga dumma tankar ska få förstöra min resa. Jag blir ledsen och arg då. Vill inte, vill inte, vill inte. Dom dumma tankarna går inte att lita på. Det vet jag ju, men det är så jävla jobbigt att dom är så starka. Jag tror ju på dom, fastän jag inte vill. Vad ska jag göra egentligen?





Packa, packa, packa!



Jag springer runt och är helt stressad. Resfeber? Hm...ja. Den har nog kommit nu. Vi ska till Indien. Jag kan inte fatta det. Det känns helt overkligt... Jag har typ massor att göra, men frågan är vad? Jag måste nog sätta mig ner och skriva ner allt som jag behöver göra. Tur att jag har skrivit en packlista. Jag har så smått börjat ta fram allt som ska med, så sängen börjar fyllas med kläder och annat. Jag ska verkligen försöka att inte ta med för mycket. Jag menar, vi ska till Indien och det är väääldigt billigt där. Det kommer förmodligen shoppas en hel del, haha. :-p

Det är superhärligt väder ute idag. Jag har redan varit ute på promenad. Gick till affären där mamma mötte mig och så handlade vi lite grann. Jag köpte naturgodis som jag ska ha till resan. Papaya, kiwi, yoghurtdoppad lakrits, cashewnötter i mörk choklad... och igår köpte jag japanska rischips, japanmix och lite annat. Så gott! :-)

Men nu ska jag packa vidare. Det är roligt! :-D



Inget dumt decilitermått



Dagen har inte riktigt blivit så bra som jag hade tänkt mig. Eftermiddagen har varit helt rörig och stressig. Varför jag har känt så vet jag inte, men jag tror att det har mycket med magen att göra. Dummar den sig så blir allt så jobbigt. Men jag försöker koppla bort det. Gick ut på promenad innan i ett försök att lugna ner mig. Och visst blev jag lugnare när jag sprang upp och ner för kullarna och sedan gick i snabbt tempo resten av rundan. Men jag vet att jag flyr från mina känslor. Jag orkar inte vara kvar i det jobbiga. Det är något jag måste lära mig att vara, att stå ut med det jobbiga...

Nu har jag i alla fall precis ätit mellis. Vaniljyoghurt, russin och kanel, och så en clementin. Jättegott! Och vet ni? Jag mätte inte upp yoghurten. Lät bli det där dumma decilitermåttet. Anledningen till att jag klarade det var att jag var så arg på mig själv för den där promenaden. Det kändes så bra att inte mäta upp yoghurten. Jag kände mig fri. Sån härlig känsla... :-)

Nu ska vi snart och handla. Det ska köpas tidningar, naturgodis, läkerol, godis... ja, lite sånt som är bra att ha till tåg- och flygresan. Jag ska köpa godis till ikväll också. En kompis kommer hit och så ska vi se på Melodifestivalen. Myspys! Nä, jag ska dammsuga mitt rum nu. Dammtorkade faktiskt innan. Så det går framåt i alla fall...



Bra-känsla



Godmorgon!
Jag har precis ätit frukost. Hela frukosten kom ner i magen idag. Inget fusk. Känns bra! Smakade brödet som jag bakade igår. Jättegott var det, men jag tror inte att jag kommer ha i kanel nästa gång jag bakar det. Men man måste våga testa. :-) Jag hade förresten en underbart rolig kväll igår med sötisarna. Pratade massa (skit) ;-) och såg på Sjätte sinnet. Vi hoppade högt några gånger kan jag ju säga. Men en myskväll! <3 Och så var pappa så snäll och hämtade mig i Malmö sedan så jag slapp ta bussen. Skönt! :-)

Idag ska pappa och jag på Milamässan i Malmö. En lantbruksmässa är det. Vi har lantbruk på Österlen. Det är jätteroligt att köra traktor, hihi. Så vi ska spendera lite tid där och sedan ska det handlas lite inför Indien. När vi kommer hem ska jag städa mitt rum tror jag. Det behövs. Ska börja packa så smått också. Alltså, det är inte alls lång tid tills vi åker nu. Måndag kväll tar vi tåget till Stockholm. Det är typ jättesnart, haha. :-D

Nä, nu måste jag göra mig iordning. Vi ska åka så snart som möjligt. Detta kommer bli en bra dag. Det känns så och det är jag så glad för. Det är inte ofta jag känner mig så här positiv, men idag så. Och jag ska utnyttja den här bra-känslan också. Det är en sak som är säker. Idag är det jag som bestämmer!

Traktorer är roliga! :-D
Detta är från sommaren 2007. Mycket som har hänt sen dess...





Brödbak



Fan då. Jag var rädd för att det skulle gå neråt, men inte på detta viset. Jävla skit. Nu måste jag skärpa mig, ta kontrollen. Detta är inte okej.



"Åh, vad det luktar gott!". Det var det första mamma sa när hon kom in genom dörren. Inte så konstigt ju, jag bakar bröd. Det är snart färdigt och det luktar verkligen jättegott. Jag hällde i lite kanel också. Tror att det blir väldigt bra. :-)

Ikväll ska jag faktiskt inte vara hemma. Jag ska till Malmö och träffa några sötisar. Saknar dom massor! <3 Jag brukar egentligen föredra att vara hemma på kvällarna, men jag tror nog att det beror på att jag inte orkar något annat. Jag orkar inte ta det ansvaret och se till så att något planeras. Tråkigt, men så är det. Så jag är jätteglad när någon annan bestämmer eller kommer med förslag på vad jag kan göra. Detta gäller inte bara på kvällarna, utan på dagarna också. Så när jag har ätit tar jag bussen till Malmö. Vi ska beställa mat ikväll. Pizza eller sallad. Jag tror jag ska ha skaldjurssallad. Det är gott och inte ångestladdat. Jag orkar inte med något jobbigt ikväll. Det har varit en tillräckligt rörig dag. Så något enkelt passar bra...

Men nu måste jag titta till mitt bröd. Det kommer bli morgondagens frukost. Helt klart! Hoppas ni får en mysig kväll. Det ska jag ha! :-)



Fredag typ



Det känns inte som fredag. Så fort jag tappar rutinerna och inte har något schema att följa så blir jag helt vilse på dagarna. Men fredag är det idag alltså. Jag drömde helt sjuka drömmar inatt. En väldigt annorlunda flygning till Indien och en väldigt konstig mellanlandning i Azerbadjan. Men jag har sovit ganska bra. Vaknade till någon gång och märkte att jag var genomsvettig, som alltid. Varenda jävla natt...jag hatar det.

Frukosten startade ett stort krig i mitt huvud. Men jag försöker hålla fast vid det "rätta". Frukosten är nog enklast ändå, dom andra måltiderna är svårare. Men jag kämpar på. 3½ dag har jag kvar att kämpa mig igenom. Sen flyr jag verkligheten. Så skönt!

I eftermiddag ska jag baka favvisbrödet. Längesen jag gjorde det. Städas ska det också göras. Har en del småsaker som måste fixas. Men nu ska jag sjunga singstar. Måste passa på när jag är ensam hemma. Då kan jag sjunga hur falskt jag vill, haha.


I'm screwing up every little thing I ever try to do





Underbar eftermiddag!



Ingen kontroll. Ingen som får veta sanningen. Ja, då går det neråt. Jag hoppas att det inte hinner gå för långt bara. Det orkar jag inte. Jag har ju kämpat. Jag vill inte behöva gå igenom allt igen. Jag har fortfarande en lång väg framför mig, men en liten bit har jag kämpat mig igenom. Jag hoppas jag inte backar bakåt alltför många steg. Jag ska göra allt för att det inte ska bli så... men frågan är om kraften finns där. Klarar jag det? Det återstår att se. Rädd är jag...

Jag har haft en underbar eftermiddag i Malmö. Fick träffa tre sötisar! Åh, så glad jag blev! Så skönt att prata av sig och bara vara. Men fy vad kallt det var ute. Jag var kall som en isklump när jag mötte pappa på centralen... Nu har vi i alla fall växlat pengar. Fyra dagar kvar nu. Jag läääängtar! Sol och värme, och framförallt att slippa problemen här hemma. Ta en paus från allting. Det behöver jag.

Jag blev helt sugen på clementiner nu. Ska springa ner och hämta några tror jag. Det är ju så gott. :-D



Jag kämpar mot dumma tankar



Vilken tur att vi åker till Indien om några dagar. 4½ dag kvar. Slippa verkligheten här hemma är precis vad jag behöver. Sedan vad som händer där borta vet jag inte. Jag kanske blir magsjuk och då kan det gå illa, men jag tar med mig några näringsdrycker. Så jag försöker i alla fall. Jag vet att när vi kommer hem igen så kommer det bli ännu kämpigare än vad det är nu. Anorexin försöker hela tiden dra ner mig djupare i det mörka hålet. Men jag kämpar så mycket jag bara orkar eftersom jag inte vill ta flera steg bakåt igen. Jag ska försöka hålla mig här tills jag får en ny chans och hjälp att kämpa framåt. Så jag måste försöka använda dom verktygen som jag har fått av Idun. Men det är jävligt jobbigt...

Frukosten gick inte helt bra. En liten bit av den ena mackan åt jag inte upp. Jag vet att den lilla biten inte gör någon skillnad egentligen. Inte på min kropp i alla fall, men i huvudet gör det jättemycket. Jag är rädd för hur lunchen ska gå. I huvudet planeras det en kalorisnål lunch. Men jag ska försöka gå emot dom tankarna. Dom går inte att lita på. Det vet jag. Men det är svårt att vinna när jag står här hemma själv. Inget stöd, ingen som kontrollerar vad jag äter. Det är så lätt att falla tillbaka i dumma, dåliga vanor...

Jag är glad att resan är så nära nu. Det är den som håller mig flytande.
Nu ska jag hitta på något annat. I eftermiddag ska jag till Malmö och träffa en sötis. Det ska bli sååå roligt! :-)

Snart...




Dumma tankar



Jag tycker inte om tankarna som snurrar i mitt huvud just nu. Dom är elaka och blir inte ett dugg snällare. Vart ska detta sluta? Jag är rädd, allvarligt talat. Jag har hela tiden vägrat ta dom där små tabletterna eftersom jag är rädd för vad dom ska göra med mig och min kropp. Jag vågar inte lita på dom som säger att det skulle vara bra för mig, att det skulle hjälpa mig. Det jag satt och sa i tisdags visade att jag nog faktiskt behöver den hjälpen, men jag är alldeles för rädd för det. "Snälla Sofie, tänk på det. Jag är orolig för dig.". Fan att jag ska vara så envis då...

Nä, jag ska lösa detta på mitt eget lilla sätt. Jag brukar ju göra det. Men frågan är om jag gör det denna gången? Dom dumma tankarna blir bara starkade och starkare. Men går väl på något vis...hoppas jag.





Äntligen hemma



Så...äntligen hemma. Det blev en långt besök i Malmö. Shoppingen hade jag inte räknat med, och inte dom långa promenaderna heller. Men det bästa var ju att jag träffade två sötisar! :-D Saknar dom redan, men jag ska tillbaka till Idun och leka med dom. Det lovar jag. :-p

Nu ska jag fixa mat. Gröt, mackor och te, och mysa framför teven. Jag är helt slut. Jag har gått alldeles för mycket idag...



Lång natt



Nu har jag ätit frukost och sitter nu i sängen och tar det lugnt. Illamående och magknip, men det går förhoppningsvis över snart. Natten har varit lång och jag har inte sovit alls mycket. Konstigt eftersom jag faktiskt var jättetrött igår. Men det var nog för mycket som snurrade runt i mitt huvud för att jag skulle kunna sova bra. Idag känner jag mig ganska tom, men jag tycker fortfarande att det var rätt beslut som togs igår. Att börja om behandlingen är det som jag behöver. När jag gör ett nytt försök vet jag vad jag har att kämpa emot. Jag ska inte låta några dumma siffror skrämma mig. Jag måste försöka lita på alla andra och jag måste våga hoppa från den där höga trampolinen. Då kommer det gå bättre. Det är jag säker på.

Jag har ganska mycket att göra dessa dagarna innan vi åker så jag tror inte att dagarna kommer sega sig fram. Tvärtom, dom kommer försvinna i rasande fart. När jag är färdig vid datorn tänkte jag gå ut på promenad och sen ska jag börja med att sortera alla papper som mamma har släpat hem till mig. I eftermiddag ska vi till Malmö och vaccineras. Usch, sprutor. Men ja, så är det. Det som känns tråkigt med att jag inte ska till Idun imorgon är att jag skulle ha träffat så många personer. Det såg jag verkligen fram emot... men kanske ska jag ta mig till Malmö i alla fall och få träffa någon eller några. Jag har ju inget bättre för mig. :-)

Men nu ska jag ut och promenera. Skönt...


So I won't give up
No, I won't break down
Sooner than it seems life turns around
And I will be strong even if it all goes wrong
When I'm standing in the dark I'll still believe
Someone's watching over me



Inte kvar på Idun



Jaha...så kom jag hem tidigt idag. Det har varit en dag som har gått mycket upp och ner. Började med vägning i morse. Det visade upp. Bra sa behandlaren som hade vägningen. Inuti slets jag i bitar. Jag orkade inte se dom siffrorna. Jag kan inte acceptera dom. Frukosten gick trögt, men allt kom ner. Sedan hade jag samtal med min behandlare direkt efter frukost. Det var ett jobbigt, men bra samtal. Jag berättade hur jag kände, att jag inte kan acceptera siffrorna som vågen visar. Även om mitt bmi säger att jag är underviktig, att alla andra säger att jag är smal, att jag har en diagnos som säger att jag har anorexia... ja, det finns hur mycket som helst som visar att jag har fel. Men jag kan ändå inte acceptera en viktuppgång. Inte nu. Och då kan jag inte gå i behandling på Idun. Det funkar inte. Så efter lunch pratade jag med min behandlare igen och fick då beskedet att jag fick avsluta min behandling där och nu.

På samtalet efter frukost hade vi bestämt att vi skulle ta ett beslut angående min fortsatta behandling när jag kom hem från Indien, men på teammötet på förmiddagen hade dom bestämt att jag skulle avsluta den nu eftersom jag inte har uppfyllt kraven som jag fick efter att jag kom tillbaka från time outen. Och jag känner att det var lika bra. För börja om behandlingen är precis vad jag vill och behöver. När jag kommer hem från Indien ska jag till Idun och prata med min behandlare och sedan får vi se hur det blir. Förhoppningsvis dröjer det inte alltför många veckor innan jag är tillbaks på dagvården.

Acceptans pratar man om i början av behandlingen och det är den jag behöver hitta. Jag måste acceptera att jag måste upp i vikt. Jag kan inte motarbeta det. Det känns som om jag har gjort det genom nästan hela behandlingen, och det funkar inte då. Nej, acceptansen ska jag minsann hitta och sedan är jag redo att börja om. Jag har lovat mig själv att aldrig ge upp och det tänker jag inte heller göra. Jag SKA klara detta. Men just nu funkar det inte, men jag är helt säker på att det kommer gå bättre nästa gång jag försöker. För då ska jag våga hoppa. Det är läskigt, men jag ska göra det. Jag måste, annars kommer jag aldrig få tillbaks kontrollen över mitt liv.

Så nu ska jag ha en lugn och mysig kväll. Bara ta det lungt och försöka smälta det som hänt. Min sista måltid (på ett tag iaf) på Idun blev en minnesvärd sådan. Jag grät mig igenom hela lunchen. Orkar inte förklara vad som hände, men det är inte lönt att argumentera med en behandlare om vad man ska och inte ska ta upp på tallriken. Just so you know! ;-)

Jag kommer sakna alla sötisar som finns på Idun. Alla kramar och varma ord betyder så mycket! Men jag kommer tillbaka. Jag looovar! <3

Jag ska fortsätta kämpa. Jag kommer aldrig ge upp!




Dom där siffrorna igen



Alltså, jag måste göra något åt mitt fönster, det är jättekallt på mitt rum. Det tar verkligen emot att gå upp. Iskallt utanför täcket ju. Måste lägga en filt där eller något. Får ta itu med det när jag kommer hem.

Jag är nervös, som alltid innan en vägning. Det var bara fyra dagar sen jag vägde mig och nu är jag tvungen att se och säga dom jävla siffrorna idag igen. Men jag får väl försöka ta mig igenom det. Är väldigt nervös för vilka siffror som kommer visas bara. Efter frukost har jag samtal med min behandlare. Det känns som om vägningen kommer påverka det samtalet ganska mycket. Jag låg och tänkte massor igår när jag skulle somna. Jag tror inte att jag kom fram till något förutom att jag är väldigt förvirrad. Jag vet inte vad och hur jag ska göra. Det är nog tur att jag har samtal idag. Men samtidigt så vet jag inte hur jag ska få ur mig vad jag känner. Det är en sådan stor röra och jag vet ju inte riktigt vad jag vill...

Ja, vi får väl se hur dagen går. Vägning först alltså. Usch...jag vill inte. Tänk att några dumma siffror kan ställa till med så mycket. Konstigt egentligen...



Det är kallt!



Okej, det är riktigt kallt ute. I alla fall där det blåser. Hela jag är kall som en isbit. Dumt nog gick jag en ganska lång promenad när jag lämnade Idun. Alldeles för lång...fan. Men gjort är gjort. Det positiva är att jag absolut kommer hålla mig inne ikväll. Direkt när jag kom hem bytte jag om till myskläder. När jag har ätit ska jag krypa ner under täcket och titta på tv och göra roliga saker på datorn. Perfect!

Dagen har varit ganska seg. Inte så mycket som har hänt. Frukost, kontaktgrupp, prat med sötisar, promenad med sötisar, lunch och sedan satte jag mig i skapanderummet en stund. Fick pratat en stund med min behandlare också. Fick mitt läkarintyg så att jag kan ta med näringsdryckerna genom säkerhetskontrollen och så bestämde vi hur vi skulle göra med min vägning denna veckan. Jag brukar väga mig på fredagar, men denna fredagen är vi lediga eftersom dom har planeringsdag och eftersom jag är ledig på onsdagar och vi börjar senare på torsdagar så måste jag väga mig imorgon. Dessutom ska jag väga mig på måndag också. Då har jag fått väga mig 3 gånger på 1½ vecka. Tack för det... men så är det.

Nu är det snart dags för mat. Jag är inte ett dugg hungrig... jättejobbigt att äta då. Men jag vet att jag måste. Inget slarv. Tänta äta resterna från igår. Köttbullar och grovt potatismos. Gott! Men när jag fick reda på att jag skulle väga mig imorgon tänkte jag ändra maten till något säkrare alternativ... men varför skulle jag göra det? Finns ingen mening med det. Så där vann jag! :-D

Nä, dags att värma maten kanske. Sedan ska jag krypa ner under det varma täcket. Så skönt...





Måndag, måndag, måndag...



Jag tycker inte om mitt rum just nu. Jag behöver värme här inne. Det var svårt att lämna det varma täcket... Får se om pappa kan göra något åt det. Men jaha, idag är det måndag. Ny vecka. En vecka kvar till Indien. På kvällen nästa måndag åker vi till Stockholm. Jag tror att denna veckan kommer gå jättesnabbt precis som veckorna brukar göra. Fast det känns inte som om veckan kommer bli så som jag tror att den ska bli. Usch, så får jag inte tänka. Blir bara orolig och nervös då...

Idag är det heldag på dagvården så det blir en lång dag. Händer inget speciellt för min del så jag får väl se vad jag lyckas hitta på. Något roligt ska jag nog göra. Jag kan inte gå runt en hel dag och bara låta timmarna gå. Det går inte. Så det ska bli spännande att se vad det blir av denna dagen. Det är typ kallt ute också. Och (den lilla) snön ligger kvar!

Nä, nu måste jag göra mig iordning. Vi ska ju åka om 20 minuter. Ajdå...



Kallt på rummet



Det är jättekallt på mitt rum. Pappa upptäckte att fönstret inte riktigt håller tätt och eftersom blåsten ligger på här på min sida så är det väldigt kallt. Tur att jag har många ljus att tända. Det hjälper lite... Jag åt mellis för en stund sedan och det blev en fruktsallad med många olika frukter. En utmaning blev det också med vindruvor och nötter. Förutom det hade jag i äpple, apelsin, banan, mango och så några solroskärnor. Väldigt gott! :-)

Skönt att det snart är kväll. Kanske ska jag poppa popcorn och mysa med ikväll. Jag har inte riktigt bestämt mig. Till middag ska vi i alla fall ha hemmagjorda köttbullar och grovt potatismos (potatis, morötter, palsternacka). Det kommer nog bli jättegott! Jag tänkte ta en varmt bad ikväll också. Det får bli min belöning efter helgens alla utmaningar, för någon belöning sa min behandlare att jag måste ge mig. Så ett bad låter bra tycker jag...

Men nu ska jag ut på promenad. Borde egentligen inte, men jag höll mig inne innan i eftermiddag när jag egentligen ville ut. Men just nu orkar jag inte kämpa emot. En liten promenad får det bli i blåsten och kylan...





Snöööö!



Söndag...helgerna går jättesnabbt. Jag åt frukost för en stund sedan. Idag var jag inte alls sugen på frukost så jag mår inte sådär jättebra just nu. Jobbigt, men det är bara att inte försöka tänka på det. Får planera dagen istället. Rummet hann jag aldrig städa igår så det får jag göra idag. Och vet ni? Det snöar! Inte mycket, men lite och det är jag jätteglad för. Så jag ska så snart jag är färdig ta mig ut och njuta av vintervädret. :-)

Utmaningarna igår gick rätt bra. Mjölken hade jag lite svårt med till maten, lämnade kvar lite i glaset. Sedan så blev det lite godis och cola light en stund efter middagen. Kändes lagom och okej. Skönt! Sedan vid halv tio tiden tände jag ljus, kröp ner i sängen och åt min B&J glass. Gott var det och jag åt kanske en tredjedel. Sedan var jag nöjd. Åt några frysta jordgubbar till också och drack te såklart. Så jag är glad att jag klarade av min utmaning men tyvärr mådde jag riktigt dåligt efteråt. Precis som i fredagskväll hade jag panikkänslor när jag skulle somna. Pulsen slog fort, jag skakade, frös och ville inte leva. Jag kände mig så jävla värdelös... så vad är det som är orsaken till detta? Mjölken, godiset, glassen? Eller något annat? Jag vet inte...

Nu ska jag gå ut i det fina vädret. Ska bli så skönt att bli nerkyld. Känns som om det behövs, även fast det är väldigt kallt på mitt rum...





Bloggtoppen.se