Nu blir det mys!



Clementiner, pepparkakor, en stor mugg te och film. Det är mys!

"Ensam hemma" visas på tv nu, och jag tror faktiskt att jag kommer klara av att sitta stilla och titta på hela filmen. Det skulle vara underbart! :-)





Första advent!



Idag är det första advent. Jag kan inte fatta det. Tiden går så fort! Jag har i alla fall haft en mysig morgon. Gick upp vid halv åtta, tände ljus, myste med kaninerna, tog in tidningen och sen vaknade mamma och pappa och så åt  vi en mysig frukost tillsammans. Det kändes jättebra! Perfekt start på morgonen. :-)

Jag skulle ju baka pepparkakor igårkväll. Det gick bra en stund, men sedan började det kännas jobbigt. Jag åt för mycket pepparkaksdeg tror jag... så efter att ha bakat några pepparkakor gav jag upp. Jag orkade inte vara där mer. Ångesten blev för stor. Men nu på förmiddagen ska jag göra ett nytt försök. Pepparkaksdeg äter man ju om man bakar pepparkakor... fast jag får nog hålla mig borta från det. Jag klarar inte av det. Synd... pepparkaksdeg är ju så gott!

Är ledsen över att jag inte klarade av att smaka på pepparkakorna jag gjorde igår. Jag ville verkligen, men det gick inte. Men idag så! Det får bli en mysig adventsfika här hemma. Förutom pepparkaksbak så blir det juskyltning idag. Vi ska till Trelleborg och sedan ska jag nog träffa en kompis och gå på julskyltningen i Höllviken. Mysigt!

Men nu ska jag baka pepparkakor! Hoppas ni får en mysig första advent. Det ska jag försöka ha! :-)

Hittade dom här söta små figurerna igår! :-D




Ångest



Rösterna skriker i mitt huvud. Dom säger att jag måste röra på mig.
Jag försöker ignorera dom. Får inte låta dom bestämma.

Jag satt vid mitt pussel och skakade. Ville ut på promenad. Ville hoppa på studsmattan.
Men jag visste att det var fel. Så jag satt kvar vid mitt pussel.
Försökte tänka på annat. Försökte få bort rösterna ur huvudet.
Jag måste vara stark.

Nu sitter jag här. Borde gå och lägga mig, men vet att det inte finns en chans att jag kan somna nu.
Rösterna måste tystna först. Sen kan jag sova.
Jag vet precis vad som får tyst på dom. Träna. Jag dras mot golvet.
Jag vill träna. Dom säger att jag måste det. Så...en liten stund?
Jag vet att det är fel. Men min kraft börjar ta slut.
Jag orkar inte kämpa emot...

Så vem kommer vinna? Jag eller rösterna i mitt huvud?



Home again



Vilken kall dag. Jag var kall som en isbit när jag kom hem från Malmö. Det fick bli gröt, macka och te till kvällsmat idag. Perfekt mysmat när man är frusen. :-) Eftermiddagen har varit helt okej. Lite småsura miner från lillsyster har det varit eftersom det har regnat, men så är det. Vi fick tag i några småpaket till julkalendern. Jag tror faktiskt att vi har allt nu. Några saker som ska köpas imorgon, men annars är det mesta fixat.

Mellanmålet som skulle ätas i stan blev inte som jag hade tänkt mig. Äpplet som jag skulle tagit med mig glömdes självklart kvar här hemma, men det kändes ändå okej. Jag ville ju fika någonstans. Jag var sugen på en lussebulle, och det kan man ju hitta på dom flesta fik nu när julen närmar sig, så det kändes bra att jag hade bestämt det. Men klockan sprang iväg och vi hittade inga lussebullar, så då sprang jag in i en affär och köpte päron och vatten. Men min lillasyster var riktigt hungrig så det slutade med att vi satte oss på Espresso House. Hon åt en macka och jag åt mitt stora päron. Så ja...det fick bli så. Lite besviken var jag eftersom jag faktiskt hade bestämt mig för att äta en lussebulle. Men jaja...det kommer fler chanser. Imorgon till exempel. Då är det ju julskyltning.

För en stund sedan skjutsade jag mamma till en arbetskamrats fest. Det betyder att jag och syster är ensamma hemma. Pappa är hos farmor och jag vet inte riktigt när han kommer hem. Vi ska i alla fall baka pepparkakor. Jätteroligt ska det bli! Så nu ska jag sätta på julmusiken och sedan baka mååånga goda pepparkakor! :-D



Dum stjärna

Varför ska det vara så svårt att få stjärnan att hänga rakt? Grr... men jag får ta tag i det senare. Nu blir det Malmö med syster. Ett mellanmål ska jag försöka få i mig under eftermiddagen. Frågan är bara vad jag ska våga mig på? Tror att jag tar med frukt för säkerhets skull. Men jag ska verkligen försöka våga mig på något i stan. I promise!


Jag ska få den att hänga rakt. Jag ger mig aldrig!




En bra lördag



Idag kom jag upp i tid. Halv åtta gick jag upp och en timme senare åt jag frukost. Det känns så bra! Jag tror att resten av dagen kan funka bra nu också. Tiderna är viktiga för att dagen ska bli bra, i alla fall för mig. Det är också viktig att jag har saker att göra mellan måltiderna. Har jag det så blir allt så mycket lättare.

Efter frukost var mamma och jag och handlade och när vi kom hem gjorde jag iordning adventljusstaken. Det var roligt. Nu ska jag fixa till lite på mitt rum tror jag. Efter lunch ska jag och min lillasyster åka till Malmö, så det är där jag kommer vara hela eftermiddagen. Ikväll blir det pepparkaksbak. Mysigt! :-)

Men nu ska jag städa lite. Ska bli skönt att få lite ordning och reda här. :-)

Adventljusstaken :-)




Fredag kväll



Helg! Det känns för en gångs skull skönt. Veckan har gått väldigt mycket upp och ner, så jag ska försöka samla ihop mig nu i helgen och bara göra sånt som jag vill och mår bra av. Men för att det ska bli en bra helg måste jag planera. Så det ska jag göra ikväll. Men det blir inte bara planering. En pepparkaksdeg ska också göras. Roligt! :-)

Så hur har dagen varit? Den har varit bra! Frukosten åts upp i tid, diskussionsgruppen var helt okej och sedan satt jag i skapanderummet och pysslade i över en timme. Jag gör jättefina julkort. Det är hur kul som helst. Roligt att andra också tycker att det jag gör är fint. Då blir jag glad! :-)

Lunchen var kanske inte det roligaste idag. Grönkål och broccolisoppa med en sked fetaoströra och en macka med smör till det. Jag blir typ alltid tillsagd att ta mer smör, men idag tyckte jag verkligen att jag hade tagit tillräckligt med smör på mackan. Men det tyckte inte behandlaren som kollade. Jag fick ta mer flera gånger, men hon "gav upp" tillslut och lät mig gå. En riktig "smörpolis" som hon sa själv, haha. Soppan var grymt jobbig, men det var bara att stoppa in i munnen och svälja. Fast det värsta var nog att vi fick en liten efterrätt också. En pepparkakstryffel. Den var inte rolig att äta, men det gick tillslut. Tror att tiden tog slut precis när jag hade stoppat den sista biten i munnen. Men trots den jobbiga maten var det en trevlig lunch. Många roliga, och mindre roliga, samtalsämnen runt vårt bord. När det är trevligt och avslappnat runt bordet så blir det lättare att äta också. Jag tycker att behandlarna, och även vi andra, är duktiga på att göra måltiderna till en trevlig stund. Att kunna skratta mycket under en måltid är underbart! :-)

Eftermiddagen flöt på bra. Hade roligt på skapandet, men där tog min energi slut lite. Blev lite väl många jobbiga tankar på slutet så jag hade tänkt prata en liten stund med min behandlare efter melliset, men hon hade gått hem då. Grr... men jag pratade lite med några andra istället och fick ut lite av mina tankar. Tänk vad många underbara människor man har omkring sig på Idun. Är så glad för det! <3

Men nu ska jag hitta på något annat. Tror att jag ska försöka göra pepparkaksdegen nu. Sedan ska jag försöka planera helgen. Detta ska bli en bra helg! Jag hoppas verkligen på det! :-)



Fredag, och sen helg



Fredag idag. Veckorna går så sjukt snabbt. Men jag tycker att det ska bli ganska mysigt med helg. Här ska julpyntas, bakas pepparkakor och lussebullar, gå på julskyltning, handla julklappar, slå in paketen till julkalendern... ja, en hel del som händer. Roligt, och väldigt skönt! :-)

Detta ska bli en bra dag. Jag orkar inte må dåligt. Jag vill inte förstöra ännu en dag. Jag skäms fortfarande för hur jag uppförde mig igår, men jag försöker slå bort det. Det är tillåtet att må dåligt och ha dåliga dagar (tycker i alla fall jag). Man kan inte vara på topphumör hela tiden. Så nu samlar jag ihop mig och förebereder mig för ännu en dag på dagvården. Sedan när jag kommer hem är det helg och den ska bli sååå mysig!



Ain't gonna show no weakness
I'm gonna smile and tell the whole world i'm fine



Misslyckad



Vilken jävla skitdag. Hade som sagt vägning i morse och det var den jobbigaste vägningen någonsin. Vågen visade siffror som låg exakt på den gränsen som jag kämpade så mycket för att komma under. Jag kommer ihåg hur stolt jag kände mig när jag kom under den gränsen... jag vet att jag ska upp i vikt, men det är så svårt att acceptera. Och att se dom siffrorna var riktigt, riktigt jobbigt...

Vägningen gjorde att rösterna i huvudet tog över helt. Jag grät hela förmiddagen kändes det som. Frukosten hann jag inte äta upp, så det blev ett samtal med min behandlare sen. Ett samtal som jag var väldigt nervös för. Men det känns som om hon förstår mig. Hon förstår hur jävla obehagligt och jobbigt jag tycker det är att gå upp i vikt. Hon vet att jag kämpar och utmanar mig själv hela tiden. Så det kändes ganska bra efter vårt lilla samtal.

Jag känner mig misslyckad. Hur kunde jag låta rösterna ta över så som dom gjorde? Jag var helt borta. Vågen har stor makt... I bilen hem brukar jag berätta för pappa hur dagen har varit, men idag kunde jag inte göra det. Jag ville inte att han skulle bli besviken. Men mest av allt är jag nog rädd för att mina föräldrar inte ska förstå. Dom vet inte hur hur jobbigt det är, och jag kan inte förklara...

Jag sitter här och skäms för hur jag har uppfört mig idag. Jag känner mig så dålig. Klarar jag verkligen det här? Just nu känns det inte som det. Hur ska jag hitta kraft och ork till att fortsätta kämpa? Det får jag fundera på ikväll... Jag ska gå och lägga mig tidigt ikväll. Jag är sååå trött...



Jobbig natt



Jag har inte alls sovit bra inatt. Vaknade vid halv tre av att kaninerna förde oväsen, så jag gick ner och kollade dom. Sen så kunde jag inte somna om. Var hur trött som helst, men ändå låg jag där vaken... Lyssnade på musik en stund och försökte sedan somna. Har sovit ganska oroligt sedan dess. Jobbiga drömmar och så... men halv sex gick jag upp.

Tände lite ljus där nere så att det känns mysigt när man går ner. Jag vet att resten av familjen uppskattar det, så det känns bra. Själv sitter jag här på mitt rum och lyssnar på julmusik. Jag mår inte alls bra. Jag är trött och har ont i hela kroppen. Helst av allt vill jag krypa ner under täcket och bara drömma mig bort. Jag orkar inte kämpa idag, men jag vet att jag inte har något val. Jag måste försöka. Har dessutom vägning idag. Det ser jag verkligen inte fram emot. Jag vill inte ställa mig där och se siffrorna som den visar. Men har jag något val? Nope. Eller jo, det har jag egentligen. Jag kan strunta i att åka till dagvården, men jag vet att det är fel och att det inte hjälper mig på något sätt.

Så nu får jag väl fortsätta göra mig iordning. Sen sätta mig i bilen, sitta där en halvtimme, gå den lilla biten till Idun... och sedan vägas. Oj, vad roligt... Men dagen fortsätter efter det. Blir förmodligen julklappsshopping i eftermiddag. Men först ska jag klara av vägning, frukost och lunch. Men det kan väl gå...?

Snart får man julpynta...



...



Once again I'm thinking about taking the easy way out.



En dag att glömma



Denna dagen vill jag bara glömma. Maten har inte alls gått bra. Jag känner mig stor, värdelös, tråkig... jag vill bara försvinna. Men jag ska ändå försöka göra upp en plan för kvällen.

Strax ska jag ut på promenad. Sen blir det tv-tittande och kvällsmellis. Kanske fortsätta på mitt pussel också... men det viktigaste är att jag ska gå och lägga mig tidigt. Halv elva borde bli lagom. Det kan jag nog klara av. I hope so.

Nä, promenad nu!



Klantigt



Det har inte varit någon bra dag hitills. När jag skulle bära frukosten från köket till matbordet så råkade jag snubbla till och hälla ut yoghurt på mackan och te på golvet. Så det var bara att göra iordning en ny macka och torka upp på golvet. Så irriterande. Sedan så lyckades jag dessutom välta ut temuggen över skrivbordet. Detta är inte min dag. Jag bara väntar på att jag ska göra fler klantiga saker...

Detta kommer inte bli någon lätt dag. Är förresten ledig från dagvården idag eftersom dom har planeringsdag. Det känns inte alls bra. Jag tappar rutinerna så fort jag är hemma en dag. Jag sov till nio idag. Frukosten blev inte förrän vid halv elva... jaha, och resten av dagen då? Om ungefär en timme ska jag ta en promenad som slutar vid Kyrkans hus. Jag kommer inte äta något innan dess. Borde ha ätit lunch då, vilket jag hade planerat att göra. Jag blir så arg på mig själv. Jag borde gått och lagt mig tidigt igår och gått upp tidigt idag. Annars funkar det inte. Jag vet ju om det. Ändå gör jag om samma misstag hela tiden...suck.

Så ja...det kan bli intressant att se hur jag löser detta. Jag har dessutom vägning imorgon. Det känns inte alls bra. Men jag får väl försöka göra detta till en ganska bra dag i alla fall. Mer kan jag inte göra...


Mössan som jag köpte igår. Den är mysig :-)




En promenad som rösterna bestämde



Dom dumma rösterna drog med mig ut på en promenad. En promenad som höll på att sluta illa. Det var glashalt ute, men jag gick med snabba steg. Jag ville vända hemmåt, men jag kunde inte. Rösterna sa åt mig att gå längre. Du måste. Jag lydde utan att tänka efter varför. Jag höll på att ramla ett antal gånger, men jag kunde inte sakta ner. Jag fick inte. Till slut ville jag bara lägga mig ner på marken. Jag kände mig så svag. Benen orkade knappt bära mig. Jag orkade nästan inte andas. Men jag fortsatte gå. Stegen saktades ner... men hem var jag tvungen att ta mig. På svaga ben gick jag in genom dörren. Jag klarade det...

Leendet och det glada humöret klistrades på mig så fort jag kom upp till mamma och pappa. Dom ska inte behöva se mig svag. Ingen ska behöva det. Jag är ju stark? Men nu sitter jag här i min ensamhet. Leendet är borta. Det glada humöret är borta. Nu känner jag mig bara hopplös. Kommer jag någonsin slippa det här helvetet?



Nu är det fan JAG som bestämmer! Ett äpple och en halv banan har kommit ner i mig mage, och det ligger två pepparkakor och väntar på mig. Jag känner mig svag. Kroppen känns svag... men just därför måste jag kämpa ännu hårdare. Jag ska vinna, så det så!



Händelserik dag



Äntligen hemma. Det tog tid att komma hem idag. Pappa hämtade inte mig förrän klockan fem och sen så var det kö på motorvägen och väg 100. Sedan så skulle vi handla så klockan var typ tjugo över sex när vi kom hem. Lång dag alltså. Det har hänt hur mycket som helst idag känns det som. Galet...

I förmiddags var jag med i köket och bakade lussebullar. Jag fick baka i alla fall! :-D Och skala potatis också för den delen. Men det var roligare att baka, hehe. Jag hann göra några fina lussebullar innan det var dags för mig att gå ut och äta lunch med min behandlare. Lunchen åts på en liten mysig italiensk restaurang. Eftersom detta var ett tillfälle då jag skulle utmana mig ordentligt så blev det pasta med krämig svampsås och parmesanost på det. Det var hur mycket ost som helst kändes det som. Smakade massa ost...det gillar jag inte. Men det gick bra. Vi pratade heeela tiden. Inte en tyst sekund, haha. Men det var väldigt skönt. Då blev maten lite lättare att äta. Fick liksom massa annat att tänka på. Very good! Behövde dessutom inte äta upp hela portionen eftersom den var väldigt stor. Så vi lämnade kanske en fjärdedel. Okej, jag lämnade nog lite mer. Men bara lite. :-p

Det har verkligen varit iskallt ute idag. När vi kom tillbaka till Idun och satt där uppe och pratade igenom lunchen så frös jag jättemycket, och min behandlare sa att jag var blå om läpparna. Så jag tog på mig en tjocktröja sedan. Men jag är så van att frysa och vara kall att jag nästan inte tänker på det. Dumt egentligen... Men på vilan frös jag inte, haha. Vi kom på att korridoren där uppe är väldigt bra när man vill glida på strumporna. Sedan kom vi på att det blir ännu roligare om man dessutom tar dom stora kuddarna till hjälp. Men tydligen så får man inte göra det på vilan. Det tyckte inte en behandlare i alla fall. "Ni har vila!". Vila? Vad är det liksom? ;-)

Men vi fick ha roligt en stund i alla fall. Sedan var det julpyssel! Då tog min energi slut. Jag hade varit uppe i varv heeela dagen. Men då när jag satte mig ner för att pyssla så tog den slut. Så trött jag blev. Mellanmålet blev väldigt jobbigt eftersom jag var så trött. En lussebulle var det. Men jag blev piggare sedan när jag gick i stan en timme. Köpte en mössa. Äntligen!

Men nu får jag väl fixa middag. Sent, men jag är inte peppad till att äta. Pastan minns jag mycket väl. Men jag måste äta middag. Torsk får det bli. Där är inga kolhydrater, inget fett och så är det kalorisnålt. Fel av mig att tänka så här. Jag vet. Men att bara sitta och äta pasta, sås och ost till lunch är inget roligt. I alla fall inte om man heter Sofie och har röster i huvudet som säger massa dumma saker...



Och så är det tisdag



Godmorgon... jag har precis duschat. Jag hatar verkligen att tvätta håret på morgonen om man ska iväg. Men tänkte inte på det igår, så då jag fick jag göra det idag. Jaja, skit samma. Kvällen igår var bra, precis som resten av dagen. Min lillasyster och jag var ute på en liten promenad i snön. Gjorde vinterns första snöängel! :-) Mysigt var det. Mitt kvällsmellis var också mysigt och framförallt juligt. Lussebulle, en clementin och julmust light. Lussebullarna bakade jag för flera veckor sedan och några finns kvar i frysen. Inte lika goda längre, men det blir nog lussebak i helgen. Och kanske pepparkaksbak också. Jag hoppas det! :-)

På dagvården idag händer det lite saker. Egentligen brukar det inte hända så mycket på tisdagar, men idag så. Nu på förmiddagen ska några baka lussebullar. Jag vill också... grr. Fast dom ska skala potatis också. Men jag tror inte att det var för att skala potatis som dom skrev upp sig. ;-) Jag ska i alla fall ut och äta lunch med min behandlare. Jag är lite nervös för det. Det är meningen att man ska äta något som man tycker är jobbigt och vill träna på att äta. Så ja... pasta och sås i någon form lär det bli för mig. För pasta och sås tycker jag är jättejobbigt. Så vi får se hur det går.

I eftermiddag ska vi ha julpyssel! Det ska bli roligt! :-D Men nu måste jag göra mig i ordning. Spännande dag framför mig...

Min snöängel :-)





Håll om mig, älska mig, lova mig att aldrig gå



Låt er inte luras av leendet på flickans läppar.
Hon försöker vara stark, skratta och le, men hon gråter inombords.
Hon vill inte visa sig svag. Tårarna ska ingen få se.

Alla tror att hon vill, och visst vill hon, men hon tror inte att hon kan.
Hon känner sig svag. Rösterna i huvudet finns alltid där och säger vad hon ska göra.
När hon inte gör som dom vill säger dom hur dålig hon är.
Hon känner sig dålig. Sämst i världen. Säger gång på gång att hon inte kan.
För hur mycket hon än kämpar så är det aldrig tillräckligt.
Hon måste kämpa mer. Det duger inte. Hon duger inte.
Jag kan ju inte tänker hon. Hon säger det, men ingen lyssnar.
Alla tror att det är bra nu. Dom tycker att hon ska sluta upp med sin lek.

Imorgon kommer flickan fortsätta skratta och le. Det är vad alla förväntar sig.
Hon kan ju. Hon är stark. Hon tror på sig själv.
Har ni hört henne säga det? Flickan tror inte det.
Hon kan inte, hon är inte stark och hon tror inte på sig själv.
Men för att göra alla andra glada så låtsas hon att det är så.

Ingen ska få se henne svag. Inga tårar ska få rinna nerför hennns kinder.
Hon ska skratta och le. Hon ska vara stark.
För det är väl det alla förväntar sig? En glad flicka med ett leende på läpparna?
Det är vad hon tror i alla fall...



Jag tog den stora vägen
Jag alltid velat gå
Gång på gång vänder jag mig om
Fastän jag var säker på allt jag velat nå
Blev resan plötsligt väldigt lång

Pröva dina vingar, ja man säger ju så
Men varför är det då så svårt att gå

Stegen jag tog blev flera
I takt med hjärtats slag
Men vägen ledde aldrig hem
Jag fylldes ut av längtan
Med varje andetag
Och skulden blev min bästa vän

Ensam är stark, ja man säger ju så
Men varför är det då så svårt att gå

Håll om mig, älska mig, lova mig att aldrig gå



Flummig dag



Haha, vilken dag alltså! Det var längesen jag skrattade så mycket som jag har gjort idag. :-D

Ska kanske ta dagen från början. Vaknade som sagt redan halv fem, men hade en mysig morgon. Nästan så att jag vill vakna tidigt imorgon också. :-p Frukosten gick bra, kontaktgruppen var väl lite småseg. Fanns inte så mycket att säga. Sedan hade jag samtal och det gick bara bra. Vi pratade igenom ganska mycket och det var skönt. Jag har lite saker att fundera på angående här hemma. Hur vi ska göra med maten och så... men jag ska försöka utmana mig så mycket som möjligt. Försöka släppa lite på kontrollen. Det är inte lätt, men små steg i taget får jag ta...

Efter mitt samtal gick jag en runda i stan, men jag tittade lite fel på klockan så det slutade med att jag fick springa nästan hela vägen tillbaka för att hinna i tid till lunchen. Det var jobbigt. Trodde verkligen inte att jag skulle hinna, men det gjorde jag som tur var. Lunchen var jobbig. Purjolöks och kikärtssoppa, och dessutom skulle man lägga parmesanost i. Det gjorde soppan ännu värre... men det gick ner i magen tillsammans med två bitar bröd med smör.

Timmarna mellan lunchen och melliset var helgalna. Det började med kartonghoppning ute på gården. Det är så roligt, haha. :-p Sedan hade jag ett litet gymnastikpass på golvet i dagrummet. Gjorde kullerbyttor, försökte stå på huvudet och händerna... roligt var det i alla fall. Vid melliset sedan hade vi väldigt roligt vid vårt bord. Konstiga samtalsämnen, haha. Men oj, vad vi skrattade! Sedan ramlade jag i golvet när sötnosen vars rygg jag satt på snurrade lite väl mycket. Men det var ganska roligt det med. Bra avslutning på dagen. ;-)

Så det har varit en BRA dag! Om man räknar bort lunchen då... men allt det andra roliga vinner över den jobbiga lunchen. :-)

Nu måste jag fixa mat. Kyckling ska det bli. :-)



Tidigt uppe



Ljus är tända och julmusik spelas... jag har varit vaken sen halv fem. Vaknade då och kunde inte somna om...grr. När jag för en gångs skull gick och la mig tidigt så kan jag inte sova hela natten. Irriterande minst sagt. Jag har suttit här i sängen och försökt komma på vad jag önskar mig. Alla bara frågar hela tiden och jag börjar inse att det är dags att komma med en ordentlig önskelista. Idag är det faktiskt 26 dagar kvar tills min födelsedag och en månad kvar till julafton! Det är inte alls länge ju... på söndag är det första advent också. Så mysigt! Jag ääälskar julen! :-)

Idag är det alltså måndag. Det betyder en ny vecka på dagvården. Helgen har varit helt okej, men det är skönt att det är måndag. Idag är det kikärtssoppa till lunch. Jag har aldrig smakat det... men jag tror att det kan bli en ganska jobbig lunch. Jag hoppas att jag har fel. Förresten så smakade jag mitt bröd igår och det blev jättegott! Inte riktigt lika gott som på Idun, men helt klart godkännt. :-)

Nu börjar väl snart resten av huset vakna upp. Jag ska fortsätta på min önskelista, måste skriva matdagbok också kom jag på. Ligger lite efter med det. Om lite mer än en timme ska jag vara färdig att åka. Oj... vart tog tiden vägen egentligen? Jag har haft en mysig morgon i alla fall. :-)





Söndag kväll :)



Söndag kväll... det känns skönt. Men jag har haft en så konstig känsla i kroppen hela dagen. Lite sådär småont. Jag hoppas verkligen inte att jag håller på att bli sjuk. Inte nu. Jag orkar inte med det. Min promenad innan var underbar trots att det var kallt och halt. Men jag höll på att ramla ett antal gånger. Igår halkade jag förresten i en trappa, men det gick bra. Hade lite ont i armen som jag landade på, men kände inte av det idag.

Jag har bakat bröd idag. Favvisbrödet som vi brukar få på Idun. Det ska bli spännande att smaka det sedan. Det luktar ungefär som det gör på Idun i alla fall. Alltid något, haha. :-p Men innan kvällsmelliset blir det en promenad. Jag borde egentligen inte, känner mig inte alls bra i kroppen, men jag kommer inte få någon ro om jag inte går ut och går. Rösterna i huvudet säger lite dumma saker ikväll... men jag ska försöka komma i säng tidigt ikväll. Så promenad, kvällsmellis, tv och sen sova. Låter ju inte helt fel.

Kommer det smaka bra?




Städat

Det blev ingen promenad. Jag ångrade mig, tyckte att det var bättre att städa först. Så nu är jag färdig med städningen. Det känns så otroligt skönt att ha ett städat rum, där allt är på sin plats.

Nu ska jag fixa lite mat tänkte jag. Vad vet jag inte bara... men en av de supergoda äpplemuffisens som jag bakade ska nog få vara med tror jag. Och så är jag sugen på mjölk. Skånsk mjölk är den enda som duger. Men ja, jag får se vad jag hittar i köket. Efter det blir det promenad. Ska bli skönt att komma ut i det vackra vädret. :-)

Mitt nystädade rum :-)

Försöker planera söndagen



Söndag idag. När jag vaknade försökte jag tänka på vad jag behövde göra under dagen, och när jag skulle göra det. Jag måste planera, annars blir mina dagar helt förvirrade. Så planering behövs. Jag vet en massa saker jag behöver fixa med, men det svåra är att bestämma när under dagen jag ska göra det. Storstädning av rummet ska det bli i alla fall. Problemet med det var att mitt pussel låg mitt på golvet så det blev till att flytta på det. Nu ligger det på ett bord där nere istället. Känns bättre så. En lång promenad i det fina vädret ska det också bli. Måste dessutom handla till brödet som jag ska baka idag. Jag ska försöka mig på att baka favvisbrödet som vi får på Idun. Det är verkligen supergott! Så städning, promenad och brödbak ska jag alltså hinna med under dagen... frågan är bara när jag ska göra det?

Och sedan är det maten. Frukosten blev sen och då blir allt så konstigt och jobbigt. När ska jag hinna med dom andra måltiderna? Jag har i alla fall bestämt med mamma att vi ska äta middag ganska tidigt idag. Så det kommer bli lunch/mellanmål, sen middag och sedan ett ordentligt kvällsmål. Känns ganska bra.

Middagen igår gick förresten helt okej. Jag var ute på en promenad och sen åt vi när jag kom hem. Jag petade ganska mycket i maten... såg jag något ställe där det var mycket ost så tog jag bort det. Men ja, ingen katastrof. Kvällen blev ganska mysig med tv-tittande och lite godis. Jag åt även ett bra kvällsmål, och ingen träning på kvällen heller. Det känns bra! :-)

Men nu ska jag försöka bestämma hur jag ska lägga upp dagen. Tror att det blir promenad och handling först...



Missförstådd igen



Dagen har gått bra. Snabbt har den också gått. Vi kom hem för en timme sedan och ställde oss nästan direkt i köket och började laga mat. Lasagne ska det bli här ikväll. Men för några minuter sedan lämnade jag köket. Jag klarade inte av att vara kvar där längre. Jag sprang upp på mitt rum och smällde igen dörren. Jag känner mig missförstådd. Ingen här hemma förstår mig. Jag blir så ledsen... dom verkar inte förstå hur jävla jobbigt jag har det.

Jag älskar lasagne, men det är ganska jobbigt för mig att äta. Det är ostsåsen och pastan som ställer till det. Jag försöker förklara det för mamma, men hon förstår inte. Hon hade köpt mager ost för att vi skulle kunna ha mycket ost i såsen. Vad fan tror hon? Skulle vi kunna ha mycket ost bara för att den är mager? Jag som är livrädd för ostsås. Så efter att ha försökt förklara så orkade jag inte vara kvar där längre. Nu sitter jag på mitt rum och är inte alls lika sugen på lasagne som jag var innan. Jag var verkligen glad att jag hade bestämt att vi skulle ha lasagne, men den glädjen är borta nu. Nu känns det bara extremt jobbigt...

Jag ska ut på en promenad nu. Och ja, det är för att jag ska äta lasagne snart. Jag har tappat kontrollen över lasagnen. Nu kan mamma stoppa i vad hon vill utan att jag vet om det. Det känns inte bra. Här hemma måste jag veta vad det är i maten, annars kan jag inte känna mig lugn. Jag vet att det inte borde vara så, men nu är det på det viset. Det är bara att acceptera.

Nä, promenad nu. En promenad som rösterna i huvudet tvingar mig till. Det är iskallt ute, men jag måste ut i alla fall. Fan...



SNÖ!



Ett stort leende finns på mina läppar idag. Det har snöat ännu mer inatt. Jag som trodde att snön skulle ha smält bort, så som den nästan alltid gör. Det var underbart att vakna upp och titta ut genom fönstret och se ett vitt landskap. Så glad jag är!

Jag vet inte riktigt hur denna dagen kommer bli. Men senast klockan ett kör i alla fall pappa och jag till Lomma med kaninerna. Dom ska kastreras idag. Känns lite läskigt för det finns alltid risker med att söva ner så små djur... men det kommer nog gå bra. Men jag kan inte låta bli att vara lite orolig... Eftersom det tar några timmar så ska vi hälsa på min storasyster som bor i Lund. Men dagen känns ganska rörig. Maten kommer det bli problem med. Jobbigt... men ikväll ska vi i alla fall ha lasagne. Skönt att vi har bestämt det.

Vet ni förresten? Jag tränade inte igårkväll innan jag gick och la mig. Jag hade ätit torkad frukt, tre kakor och popcorn, men jag lyckades gå och lägga mig utan att träna först. Det är jag stolt över faktiskt.

Nu ska jag ut och leka i snön! Man kan inte sitta inne i när vi har så underbart väder ute ju!

För två vintrar sedan kom det mycket snö!




Det blev en lång dag



Så... äntligen hemma. Kom hem för en timme sedan och har precis ätit middag med familjen. Kyckling, morötter, bröd och sås. Fast för min del blev det bara kyckling och morötter. Mamma hade köpt en bröd som jag vägrar äta, och det vet hon dessutom om, så då ville jag inte ha något bröd alls... Men jag har ätit många morötter. Det är så gott!
Jag ska väl försöka sammanfatta dagen lite...

Jag var verkligen hur nervös som helst i morse. Blir alltid det när jag ska vägas... Men på fredagar är det min behandlare som har vägningen och det känns ganska bra. Men det tog en stund innan jag vågade ställa mig på vågen. Stod och stirrade på den innan jag tillslut var tvungen att ta steget upp. Då var jag rejält nervös... vågen visade att jag hade gått upp 2 hekto. Rösterna i huvudet började skrika hur jävla värdelös jag är. Jag ska ner i vikt, inte upp. Vad jag tänkte vet jag inte. Men jag mådde inte bra. Frukosten var jobbigare än vanligt att få ner. Det blev inte bättre av att jag var tvungen att ha megamycket smör på mackan...

Men en sak gjorde mig glad. Jag fick två guldstjärnor av behandlaren som hade utmanat mig att baka. Både hon och min behandlare blev jätteglada när jag berättade att jag hade ätit av det också. Så berömmet, kramarna och guldstjärnorna muntrade upp mig lite. :-)

Förmiddagen innehöll annars kartonghoppning, diskussionsgrupp, promenad på stan och samtal med min behandlare. Sedan var det lunch. Den var riktigt jobbig... mangolax, risoni och sås. Pasta...sås....jag bara säger NEJ! Fick återigen tillsägelse om att äta med både kniv och gaffel... men ja, ner i magen kom det. På skapandet sedan skulle vi tillsammans under tystnad måla en stor lucia. Det var jätteroligt, och vi var faktiskt tysta. Men det stod inget om att vi inte fick skriva. Så whitoboardtavlan kom väl till pass. :-p

Vet ni en rolig sak? Det har snöat här idag! Längst ner i skåne. Vi har snööö! Superduperglad är jag! Jag gick i stan några timmar efter dagvården och bara njöt av det härliga vädret. Men nu ska jag titta på tv med resten av familjen. Ska mumsa på torkad frukt också. Sockerfri torkad melon är sååå gott!





Nervös



Vägning idag. Jag är väääldigt nervös. Det kommer vara svårt att gå upp på den där vågen för jag vill verkligen inte veta. Jag vill inte se siffrorna den visar. Jag är så splittrad. Vad vill jag? Att vågen visar upp eller ner? Jag vet vad rösterna i huvudet vill...

Men vet ni en rolig sak? Jag smakade båda kakorna igår! Och det kändes såå bra! Dom var jättegoda, och jag menar riktigt, riktigt goda! Så nu ska jag ha guldstjärnor! ;-)

Men nu är det snart dags att åka. Usch, vad jag är nervös, och värre kommer det bli...



Bakat!



Nu har jag bakat!
Jag har sprungit runt som en yr höna hela eftermiddagen och kvällen. Har letat recept, sedan skjutsade jag min syster och mamma till bussen, sedan handlade jag och till slut ställde jag mig i köket och började baka. Då var klockan sex. Vart tog all tid vägen egentligen?

Jag har i alla fall bakat äpplemuffins och hallongrottor. Blir kanske någon småkaka till senare. Får höra med pappa hur många kakor han behöver.

Det var hur kul som helst att baka. Jag är så glad att jag gjorde det! Nu återstår det bara att provsmaka underverken. Det är betydligt svårare än att baka... men jag SKA äta mina kakor. Så är det. Det har jag bestämt. Ikväll blir det fika med familjen.

Fast den där vägningen imorgon kommer upp i huvudet hela tiden. Fan vad jag är nervös för den. Men jag ska äta kakor. Då får jag guldstjärnor ju! Får försöka tänka på dom. Vägningen är imorgon. Det behöver jag inte tänka på nu. Åh, försvinn ur mitt huvud alla dumma tankar...

Kakor snart. Det har JAG bestämt. Alla dumma tankar kan gå och dränka sig någonstans...

Mina fina kakor :-p






Utmanad!



Denna dagen har varit blöt. När jag var ute på promenad så började det ösregna, och då var jag typ tjugofem minuter från Idun. Så när jag äntligen kom fram var jag genomblöt. Det droppade från håret, jeansen satt klistrade på mig och min tjocka jacka ska vi inte ens prata om. Den är inte vattenavstötande direkt. Jag såg hemsk ut. Men det var ju några som fick sig ett gott skratt. ;-)

Lunchen var inget vidare. Röd linsgryta med ris. Linser är inte min favoritmat... så det var ganska jobbigt. Fick tillsägelse att äta med både kniv och gaffel. Igen. Grr... oftast vill jag bara äta med gaffel. Mycket lättare tycker jag. Men maten kom ner i magen precis när tiden tog slut.

Sedan var det dags att ta sig hem. Det var ju planerat att jag skulle ta bussen till Trellerborg och sedan köra hem, men jag var så blöt och kall och kände inte alls för att sätta mig på en buss. Så jag ringde till pappa och försökte hitta någon lösning. Alltså, jag har nog världens snällaste pappa. Han lämnade jobbet och körde mig hem, och körde sen direkt tillbaka till jobb. Underbar är han... Jag berättade det för en av behandlarna och sa att jag borde baka något gott till pappa för att han är så snäll. Hon tyckte det var en bra idé, men hon tyckte också att jag skulle äta av det jag bakar. Jag tyckte inte det var någon rolig idé, men då sa hon att hon har många guldstjärnor uppe på sitt rum. Bakar jag något så ska jag få en guldstjärna och äter jag dessutom av det ska jag få flera, haha. Så vi får se hur det blir. :-p Pappa ska ta med kakor till jobbet imorgon, så jag fick väldigt gärna baka något. Jag ska baka något. Någon mjuk kaka, typ muffins eller något, och någon småkaka. Vet inte vad bara. Sjukt svårt att bestämma... men baka SKA jag!

Jag återkommer när jag har bestämt mig, haha. :-p



Färgglatt muntrar upp



Godmorgon... Idag känner jag mig dålig, ful, tjock, värdelös... ja, inte mycket positivt just nu. Jag har inte sovit så många timmar inatt. Men trots att jag mår som jag gör ska jag försöka göra något bra av dagen. Det hjälper inte att gå runt och tänka på allt jobbigt.

Igår vid melliset insåg vi att alla typ var svart/grå-klädda. Det var ingen som hade färgglada kläder i alla fall, och just denna årstiden när det är mörkt och regnigt så skulle man nog behöva lite färg i vardagen. Så idag har jag en färgglad tröja på mig. Det muntrar upp lite tycker jag.

Nä, dags att åka snart. Slutar efter lunch idag, men får se hur eftermiddagen blir. Ska antagligen ta bussen till Trelleborg för att köra hem bilen. Mamma ska till Malmö nämligen, så då får hon mitt busskort och jag bilen. Så vi får se hur det blir och vad jag hittar på. Men först till Idun och dagvården. Skönt...






Förlorade igen



Jag kände mig duktig och stolt för en stund sedan. Nu känner jag mig stor, äcklig och dålig.
Rösterna bestämmer nu. Jag kan inte kämpa emot. Jag orkar inte.

Jag förlorade... igen. Varför gör jag alltid det? Varför vinner aldrig jag?

Du är svag.



Once again I'm thinking about taking the easy way out






Stressig morgon



Home again. Alltså, fy vad det blåser ute. Jag höll verkligen på att blåsa bort när jag gick för att möta pappa. Vilka starka sidovindar det kom. Det var väldigt skönt att sätta sig i den varma bilen efter den promenaden.

Dagen blev inte riktigt som jag hade tänkt. Jag blev helt stressad i morse så jag fick ta en senare buss. Det betydde att jag fick springa sista biten till Idun för att hinna i tid till ångesthanteringen. Exakt 10.15 kom jag inspringandes genom dörren. Det första jag såg var E och F som stod i receptionen.

E: Har du sprungit?
Jag: Jaaa! Men jag hann! (helt slut var jag)
F: Men du... ångesten är inställd. Två stycken är sjuka, så ni får ha er sista gång om några veckor istället.


Lite besviken blev jag. Som jag stressade. Grr... men jaja, så är det ibland. Jag hjälpte till att skala morötter till soppan som vi skulle ha till lunch. Så helt sysslolös var jag inte. Lunchen gick helt okej. Morot- och kokossoppa och så en ostmacka till det.

Efter lunch hade jag samtal. Ett väldigt bra samtal måste jag säga. Vi pratade igenom ganska många jobbiga saker som jag behövde få ur mig. Och ja, näringsdryckerna kom upp också. Men ingen utskällning. Min behandlare bara konstaterade att jag inte hade druckit någon näringsdyck dom senaste dagarna. Sa att jag måste börja med det för att annars går jag inte upp i vikt och det måste jag för att kunna jobba vidare. Men så var det med den saken. Jag ska försöka dricka en idag. I promise.

Vet ni förresten? Vi fick bara 10 minuter på oss att äta melliset idag. Båda behandlarna var nämligen tvungna att gå kvart över. Men dom hade bett om ett "snällt" mellanmål, och det var det väl. Ett knäckebröd med (massa) smör och (massa) ost), och ett glas apelsinjuice.

Nu ska jag fixa middag. Är inte hungrig, men något ska jag väl få i mig. Hade planerat att ha torsk och potatismos. Är inte alls sugen på det. Vill ha gröt. Men får se vad det blir...



Tillbaks till dagvården



Nu ska jag snart gå till bussen. Dagvård idag. Skönt! Ångesthantering nu på förmiddagen och så ska jag ha samtal efter lunch. Det där samtalet är jag lite nervös för... men det ska bli skönt att få prata ut lite. Bara vi undviker ämnet näringsdrycker. Jag skäms så dålig jag är... Men dom senaste dagarna har varit hemska. Ja, vi får väl se hur det blir... jag brukar inte få skäll, men det är kanske dags för det idag då. Och vet ni? En riktigt utskällning är nog precis det jag behöver. För just nu går det neråt...

Nä, nu måste jag borsta tänderna och samla ihop allt. Sedan blir det en skön promenad till bussen. :-)



Superdupertrött



Jag är superdupertrött... Ikväll SKA jag gå och lägga mig tidigt. Inget tramsande ikväll. Det ska bli otroligt skönt att få sova några fler timmar än vanligt. Förhoppningsvis blir det så.

Dagen har varit bra. Det är betydligt lättare att fixa maten när man är två. Så både en bra lunch och ett bra mellanmål har jag fått i mig. Promenader har jag också fått idag. Men jag skulle behöva fler. Jag har en så obehaglig känsla i kroppen. Det kommer nog bli en promenad sen. Sedan kan jag sova gott. Det är vad jag hoppas i alla fall.

Imorgon är det dagvård igen. Det ska bli väldigt skönt. Jag hade inte orkat med en dag till här hemma. Det är alldeles för jobbigt. Det ska bli skönt att bli lite kontrollerad igen. Låter kanske konstigt. Jag hatar egentligen att vara kontrollerad, men jag vet att jag behöver det. Tankarna är alldeles för jobbiga nu. I need some help.

Nu blir det tv. Sen promenad. Och just det... kvällsmål borde jag också äta. Jag är sååå trött. Jag vill bara sova. Måste jag äta då? Blir lite frukt kanske. Men antagligen så blir det inget sova tidigt då. Fan...






Vädret hindrar inte mig



Vilket jävla skitväder. Igår var det strålande sol och vindstilla. Idag regnar det och blåser typ storm. Men det ändrar inte mina planer. Jag ska gå till bussen och jag ska gå från bussen till sötnosen som jag ska till. En timmes promenad blir det nog. Andra skulle tagit bussen. Men inte jag. Jag struntar i om det så ösregnar och blåser orkan, jag SKA gå. Annars kommer jag må dåligt. Jag vet det, och jag orkar inte det. Mycket bättre att jag får trötta ut mig ordentligt...

Det blev krig om frukosten idag igen. Varje måltid kommer vara en jobbig kamp idag. Tur att lunchen är fixad i alla fall. Men vi får se hur dagen blir. Nu är det bara att hoppas att jag inte blåser bort, eller ramlar ihop av utmattning...



Nattens mörker



Du är tjock.
Du duger inte.
Du måste bli finare.
Du måste bli perfekt.

-     -     -     -     -     -     -     -     -     -

Det stämmer ju. Rösterna har rätt. Jag tittar i spegeln och ser precis det som dom beskriver. En stor Sofie som inte duger.

Jag har nog aldrig känt mig så obekväm med mig själv som jag gör just nu. Det blir värre för varje dag som går. Borde det inte gå åt andra hållet? Jag trodde det. Tre veckor har jag gått på dagvården, men rösterna skriker högre än någonsin. Dom är starka, jag är svag.

Jag slits itu. Snart orkar jag inte mer. Jag orkar inte samla ihop alla småbitar av mig. Det är bättre att låta dom ligga. Jag kommer aldrig bli hel igen...





Planerat lite



Så, nu har jag börjat få lite ordning på dagen. Det blev lite jobbigt i morse med frukosten, men jag tyckte att det blev ganska bra tillslut. En portion fiberhavregrynsgröt (nästan) med jordgubbsylt och en macka med smör, kalkon och gurka, och så en kopp te. Sedan blev det lite småfixande här hemma innan jag och Ie var ute på en skön promenad. Verkligen underbart väder. Sol och helt vindstilla! :-) När jag kom hem ställde jag mig direkt i köket och gjorde lunch. Vi har en massa rester kvar från helgen så jag gjorde en soppa på grönsaksbuljong, kyckling, ris, ärtor och morötter. Supergott och så enkelt! Till det hade jag 1½ knäckebröd (fanns bara dom kvar därför blev det ett halvt :-p) med ost och gurka. Jag är nöjd med min lunch. :-)

Jag har planerat resten av dagen ganska bra tycker jag. Nu ska jag klippa gräsmattan (sista gången för i år) och sen ska jag städa kaninburen. När jag är färdig med det är det nog dags för mellanmål. Blir ganska sent idag... men till mellanmål ska jag äta flingor och mjölk. Efter det ska jag stryka och sen dammtorka mitt rum. Sedan får jag se vad klockan har hunnit bli.

Det känns bra att ha lite planer. Annars blir allt lätt så fel. Men det känns bra just nu. Jag ska klara detta! Men nu är det dags att byta om och ta sig ut. Gräsmattan vill bli klippt. :-p


Listor är bra att skriva :-)




Frukosttankar



Varför ska jag alltid krångla till allt? Varför kan jag inte äta det som jag har planerat? Det är alldeles för många tankar som snurrar runt i mitt huvud just nu...

Jag hade planerat att äta mannagrynsgröt och en macka till frukost idag. Jag var stolt över att jag hade bestämt det igår. Men nu när det börjar närma sig frukost så börjar alla dumma tankar komma. Jag vågar inte äta mannagrynsgröt för jag vet inte exakt hur många kalorier det innehåller. Men det känns som alldeles för mycket...

Så havregrynsgröt då? Hel eller halv portion, och ska jag ha en eller två mackor till? På Idun vet jag vad svaret hade varit. En hel portion gröt och två mackor till det. Men nu är jag inte på Idun. Jag är hemma, och då blir allt så mycket svårare. Åh, jag hatar detta. Varför ska det alltid bli så här? Varför kan jag inte bara koka min mannagrynsgröt som jag hade bestämt? Jag önskar verkligen att jag kunde det...

Just nu är jag väldigt förvirrad. Tankarna snurrar runt och skriker olika högt. Vad är rätt och vad är fel? Jag vill inte mer. Jag orkar inte med alla jobbiga och dumma tankar. Jag kommer ihåg den tiden då jag åt gurkbitar till frukost. På ett vis var det lättare då. Jag visste i alla fall vad jag ville... nu har jag ingen aning om vad jag vill, och det är riktigt jobbigt...



Pussel och tankar



Här sitter jag med mitt 1000-bitarspussel. Jag har upptäckt att pussel är en sak där jag verkligen kan koncentrera mig på det jag gör. Så otroligt skönt! :-)

Imorgon och på tisdag är det ingen dagvård. Personalen är på utbildning. Det känns lite jobbigt att inte få gå dit imorgon. Två hela dagar till då jag ska klara mig själv. Men det är bara att kämpa på. Min behandlare sa att jag skulle försöka planera vad jag ska göra varje timme, just för att undvika den där rastlösheten och dom jobbiga tankarna. Vi får väl se hur det blir med det.

Nu blir det jordgubbsyoghurt, frysta jordgubbar, några pepparkakor och Fanta Free. Jag ska försöka komma i säng ganska tidigt, men det kommer förmodligen inte att bli så. Kommer nog fastna med pusslet. Tur att jag kan sova länge imorgon då. :-p







Det blev shopping



Oj, nu är det ju kväll. Dagen har varit helt okej. Jag var ute på en skön promenad innan idag. Höll på att blåsa bort, men det var väldigt skönt i alla fall. Sen vid tvåtiden satte jag och min lillasyster oss i bilen och körde till Trelleborg. Det är där jag har spenderat dom senaste timmarna. Vi gick i lite affärer och försökte hitta småpaket till julkalendern vi ska ha här hemma. Väldigt svårt, men vi fick lite idéer. Vi kom hem med några påsar, inget till julkalendern men något hittar man alltid. :-p Jag köpte strumpbyxor, pussel, örhängen och ett par jättesöta strumpor. Maxi åkte vi också in på innan vi körde hem. Det är inte bra att jag och min lillasyster är och handlar ensamma. Blir alltid så många (onödiga) saker. Japanska rischips, sojacrackers, läkerol, ramlösa, fanta free, papaya, japanska päron, stjärnfrukt... ja, lite av varje blev det. :-p

Vi fick förresten i oss lite mat också. Kyckling- och bulgursallad på Espresso house. Första och sista gången jag åt den. Kycklingen var god, men det andra var ingen höjdare. Men jag tog en macka nu när vi kom hem. Ikväll blir det grovt potatismos (potatis, morötter, palsternacka) och köttbullar. Gott! Fast det är nog bäst att jag slutar stoppa i mig läkerol nu. Lite beroende är jag nog... ska städa rummet tror jag. Det behövs.

Mina söta strumpor :-p




Planering



Jag måste planera min dag. Det går inte annars. Vet jag inte vad jag ska göra så blir det kaos. Tyvärr, så är det. Jag är jättedålig på att planera, men jag måste försöka. Jag orkar inte med en jobbig och rörig dag till. Inte två dagar i rad... Så vad ska jag hitta på idag? Suck...jag vet inte. Jag har tänkt på det en stund nu, men inte kommit på något bra. Men solen skiner, så en lång promenad kommer det bli. Jag borde städa rummet... men det kan jag göra när det är dåligt väder. Jag kanske kan hitta på något med min lillasyster... det vill jag! Men hon sover fortfarande. Ja, vi får väl se hur det blir.

Sedan är det maten. Jag åt nästan precis frukost så lunchen får vänta ett tag. Hur ska jag hinna med fem mål mat idag? Klockan är halv 12 och jag har hunnit äta ett. Blir förmodligen ingen bra matdag idag... men jag ska göra mitt bästa för att få det att bli ganska bra i alla fall.

Jag ska börja med att göra mig i ordning. Sedan blir det nog en promenad. Och förhoppningsvis så vaknar min lillasyster snart så att jag kan fråga om hon vill hitta på något idag. Jag har börjat planera dagen lite i alla fall. Bättre än inget...



...



Spegelbilden skrämmer mig. Varför ser inte jag det som alla andra verkar se? När jag tittar i spegeln ser jag en stor och tjock Sofie. Alla andra ser en liten och smal Sofie. Varför är det så? Varför blir jag så lurad varje gång jag tittar i spegeln? Jag vet hur obekvämt det är att ligga på golvet, jag vet att vågen visar på undervikt... men nej, det kan inte stämma. Jag som alltid känner mig stor och klumpig...

Jag känner mig värdelös, dålig, tråkig, osynlig... ja, listan kan göras lång. Det känns inte som om någon förstår mig. Här hemma får jag klara mig själv. Ingen orkar med mig längre. Nu är jag bara irriterande och jobbig. Jag fick inte ens frågan om jag ville ha efterrätt. Inte för att jag hade velat ha det, men man kan ju faktiskt fråga... Nej, dom orkar inte med mig längre. Jag får klara allt själv. Men jag klarar inte det. Jag behöver ju hjälp och stöttning...

Jag funderar på om jag ska göra resten av familjen sällskap i soffan. Orkar jag det? Orkar jag sitta där och känna mig missförstådd? Jag vet inte. Vi får se. Kanske lämnar jag mitt trygga rum, kanske inte...




Kaos



Nu måste jag försöka få ordning på mig själv. Allt är en enda stor röra. Jag vet inte vad jag håller på med. En dag oplanerad och allt skiter sig. Jag orkar inte med detta...

Nu blir det en lång, snabb promenad. Förhoppningsvis mår jag bättre efter det och kan tänka lite klart...



Lördag



Jag har sovit ganska dåligt inatt. Drömt en massa och legat vaken flera timmar. Kvart över nio gick jag i alla fall upp och nu har jag precis ätit frukost. Det blev lite krig inuti mitt huvud när jag skulle bestämma frukosten. Men det slutade med att jag tog två mackor med smör och pålägg och lite yoghurt med några bananskivor och frysta hallon. En frukost som jag är nöjd med.

Nu har resten av familjen åkt iväg till Malmö. Dom ska på gymnasiemässan. Jag tycker att det är väldigt skönt att få lite ensamtid här hemma. Inte ofta jag får det nuförtiden. Jag ska dammsuga huset, stryka och lite annat. Ska bli skönt att få lite ordning och reda här. MItt rum behöver verkligen städas också. Jag tror att det kan bli en lugn och mysig lördag. Det är många jobbiga tankar som snurrar runt i huvudet, men jag ska försöka att inte låta dom påverka mig för mycket. Detta ska bli en bra dag! Det har jag bestämt! :-)





Kämpig fredag



Oj, vilken dag. Nu sitter jag äntligen ner i soffan. Det är väldigt skönt! Dagen har varit ganska jobbig... Frukosten kom ner i magen, diskussionsgruppen var lite småseg och promenaden innan lunch var kall och blåsig. Men jag mådde ganska bra fram tills dess. Sedan var det lunchen. Prästostpaj. Jag kan ha ost på mackan och så, men för mycket ost klarar jag inte av. Pajen smakade väldigt mycket ost. Visst, det ska en ostpaj göra, men det blev för mycket för mig. Det var en riktig kamp att få ner det i magen. Tog minibitar på gaffeln. Det var nog tur att det inte satt någon behandlare vid bordet för då hade jag säkert fått tillsägelse att ta större bitar och att använde både kniv och gaffel. Men jag klarade av att äta upp precis innan dom 45 minuterna tog slut. Men det var kämpigt. Det kändes som om jag satt och åt smält ost. Ingen trevlig upplevelse...

Så efter lunchen försvann jag in i mina egna tankar. Helt borta kände jag mig. På skapandet var jag inte närvarande för fem öre. Jag var någonstans långt borta, vilket jag också sa. Jag tycker att det är väldigt synd att dom dåliga tankarna tog över mig så som dom gjorde. Skapandet ska annars vara en stund då man tränar på att vara här och nu. Jag var aldrig där. Tankarna och känslorna var så starka efter lunchen. Jag mådde skitdåligt och det sa behandlaren som har skapandet att hon såg att jag gjorde, men att jag skulle försöka vara här och nu. Jag försökte verkligen, men jag kunde inte tillåta mig själv att ha roligt och slappna av...

Mellanmål väntade sedan. En macka och apelsinjuice var det. Helt okej egentligen förutom att det var megamycket smör på mackan. Men eftersom jag mådde som jag gjorde var även denna måltid en jobbig kamp. Jag satt med luvan uppe och stirrade ner i bordet. Tillslut var det bara jag och två behandlare kvar. Jag blev tillsagd att inte spara mackan till sist och sedan att ta större tuggor. Det blev tomt på tallriken tillslut (efter 30 min). När vi reste oss från bordet frågade min behandlare mig om jag vill prata, och det ville jag...

Vi gick upp till hennes rum och pratade. Det var nog tur att jag fick den pratstunden. Det var mycket inom mig som behövde komma ut. Tårarna började rinna efter en stund. Kändes skönt för jag hade varit nära att börja gråta flera gånger under eftermiddagen. Tårarna började rinna när jag berättade om något som jag är väldigt, väldigt rädd för. Det handlar inte just om maten, utan om en människa som betyder väldigt mycket för mig... vill inte gå närmare in på det, inte just nu i alla fall. Efter pratstunden och en kram mådde jag lite bättre.

Nu sitter jag här i soffan med resten av familjen och tittar på tv. Mysig fredagkväll. Jag borde verkligen gå och lägga mig tidigt ikväll. Är så väldigt trött, men imorgon ska jag sova lääänge. Det förtjänar jag efter denna veckan. För jag har kämpat på som aldrig förr och då förtjänar man verkligen en sovmorgon. :-)



Allt känns fel



Detta är en morgon då allt känns fel. Inga kläder sitter bra, håret gör som det vill, magen är dum, tröttheten ligger tungt över mig... Men det är bara att försöka hitta det där leendet och sätta det på läpparna. Jag måste försöka i alla fall, om jag lyckas vet jag inte...

Dags att åka snart. Det som väntar mig idag är en stor frukost, jobbig ostpaj och parmaskinka till lunch, och mellanmålet vågar jag inte ens tänka. Däremellan är det diskussionsgrupp, skapande och söta människor som man kan prata och kramas med. Så det kan nog bli en bra dag trots allt. (jag försöker vara positiv)



...



Trying to be so perfect


I'm gonna smile and tell the whole world I'm fine





Guldstjärna!



Jag trodde faktiskt att jag skulle komma hem tidigare än vanligt idag. Vi slutar efter lunch på torsdagar så jag var beredd på att ta bussen hem. Men så blev det inte. Jag och en annan gick i stan några timmar. Jättemysigt. Vi har köpt hjärtan som vi ska ge varandra när vi har varit duktiga. Man kan ju få en guldstjärna av en behandlare så därför tänkte vi ge varandra ett hjärta när vi själva tycker att den andra förtjänar det. Det låter kanske lite löjligt, men det hjälper väldigt mycket. Min behandlare tyckte att det var en bra idé också. :-)

Jag känner mig rätt nöjd med dagen. Okej, vägningen imorse var hemsk, men inte lika jobbig som förra veckan som tur var. Jag hade samtal med min behandlare i förmiddags och det var ett väldigt bra samtal. Hon var jätteimponerad av hur jag hade kämpat på dom senaste dagarna. Jag har utmanat mig själv och det tyckte hon var jättebra. Så jag fick en guldstjärna! Då blev jag jätteglad! För jag tyckte faktiskt själv att jag förtjänade en guldstjärna och jag hade varit grymt besviken om jag inte hade fått någon. :-p

Till lunch var det spagetti och köttfärssås. Pasta har jag otroligt svårt för. Men vi skrattade och hade jättekul runt vårt bord och då blev det lättare att äta. Det tog sin lilla tid, men huvudsaken är att det kom ner i magen. Fast nu i eftermiddag har jag haft jätteont i magen. Jag tror att det beror på pastan. Jag äter inte pasta alls ofta och kanske är min mage känslig mot det då. Jag vet inte riktigt. Något jobbigt är det i alla fall...

Nu ska jag snart fixa middag. Blir nog soppa som är över från igår. Mamma har bakat bröd också, så det blir nog en skiva av det. Luktar jättegott! Måste bara ta reda på vad det är för bröd. Önskar att jag bara kunde ta en skiva utan att bry mig om vad som är i, men det går inte. Jag måste ha lite kontroll. Men förhoppningsvis slipper jag det kontrollbehovet någon gång i framtiden...




Vägning idag



Vägning idag. Usch, jag vill inte. Är jättenervös. Jag vet inte vad jag vill att vågen ska visa. Upp, ner eller stilla? Att den där vågen kan skapa så mycket oro. Det är ju bara siffror. Alla säger det. Men det lugnar inte mig. Jag vill inte se vad den visar för siffror. Förra veckan var jag tvungen att säga högt vad vågen visade. Det var fan hemskt. Varför plåga mig ännu mer liksom? Det räcker med att jag är tvungen att se dom där jobbiga siffrorna (som alltid är för höga).

Om typ 1½ timme är det över. Jag hoppas att resultatet inte lockar fram tårarna. Inte denna veckan också. Orkar inte det... Jag får väl göra mig redo för att åka nu. Försöka samla ihop både mig själv och det jag ska ha med mig. Det ligger papper över hela mitt skrivbord. Matdagbok, veckoplanering, läxan om acceptans... men det kommer gå bra idag. Det måste gå bra. Jag önskar bara att vågen visar något som känns okej. Antagligen gör den inte det, men man kan alltid hoppas...



Grymt mellis



Nu är jag hemma. Jag har inte blåst bort idag, även om det var nära några gånger. ;-) Dagen har varit helt okej får jag väl säga. Fast jag kunde inte alls slappna av när vi hade avslappning på ångesthanteringen. Helt uppe i varv var jag och det blev inte bättre när dom satte en skål med chips på bordet. Jag trodde allvarligt att vi skulle bli tvingade att äta åtminstone ett chips, men det behövde vi som tur var inte. Var och en fick säga hur situationen med chipsen påverkade dom. Det var ganska jobbigt. Jag var helt skakig efteråt...

Lunchen gick ganska bra. Svampsoppa och två bitar bröd med smör. Soppan var inte så mäktig som till exempel linssoppan brukar vara, så det kändes helt okej. Men det är tur att jag tycker om svamp. Såg hur dom stackarna som inte tycker om svamp kämpade med att få i sig soppan. Guldstjärna till dom!

Eftersom lunchen var så pass "lätt" misstänkte jag att melliset skulle bli jobbigt. Och jag hade så rätt. Banan och chokladkaka med grädde, och dessutom ett glas apelsinjuice. När jag gick förbi köket och såg det fick jag nästan panik. Pulsen gick upp och tårarna var nära att komma. Jag har aldrig någonsin tyckt om grädde. Hela jag skakade när jag tog en tallrik och gick och satte mig. Det var en jobbig kamp att äta det. Som tur var satt min behandlare bredvid mig. Det tog sin lilla tid att äta upp det, men jag klarade det. Smetade ut grädden så mycket jag kunde. Jag visste att jag inte hade något annat val än att äta upp det. Det kvittar om jag säger tusen gånger att jag inte tycker om grädde, när jag är på Idun måste jag äta vad som serveras. Det är inte lönt att bråka...

Just nu känner jag mig tjock, äcklig och ful. Men jag SKA äta bra resten av dagen också. Jag ska äta middag, näringsglass och kvällsmål. Men det tar emot. Jag har vägning imorgon. Jag är sjukt nervös inför det, men jag måste försöka låta bli att tänka på det. Jag vinner inget på att inte äta som jag ska. Jag önskar bara att den obekväma känslan jag har i kroppen kunde försvinna. Vet ni? Om jag äter som jag ska resten av dagen så tycker jag faktiskt att jag förtjänar en guldstjärna. För jävlar vad jag kämpar. Jag känner mig värdelös och jobbig, men jag försöker göra mitt bästa. Sedan kanske det inte räcker till, men jag försöker i alla fall...






Godmorgon



Det blååååser ute. Jag är inte ett dugg sugen på att ge mig ut i detta vädret, men jag har inget val direkt. Jag har nyss ätit frukost. Två mackor, yoghurt och en halv banan. I måndags kom min behandlare och jag överens om att jag skulle försöka bättra på frukosten här hemma, och det gjorde jag nu eftersom jag tog två mackor istället för en. Men det var krig inuti mitt huvud. En liiiten kant av mackan slängdes och lite av yoghurten kom heller inte ner i magen. Men jag lyckades nästan...

Om en stund ska jag ge mig ut i blåsvädret och promenera till bussen. Vi börjar senare på onsdagar så därför kan jag inte åka med pappa eftersom jag ska hinna äta frukost här hemma. Känns jobbigt att ta bussen, men en gång i veckan får jag väl klara av det. Ångesthantering står på schemat denna förmiddag. Där kommer mina näringsdrycker bli ett bra samtalsämne, för det ger mig verkligen ångest.

Nu måste jag fortsätta göra mig iordning och sen ge mig ut i blåsten. Får hoppas att jag inte blåser bort på vägen. Känns som om det kommer bli en kämpig promenad i alla fall... (det jublas inui mitt huvud. En jobbig promenad är precis vad jag behöver).





Lite seg tisdag



Home sweet home. Det är jobbigt att vara hemifrån hela dagarna. Det tänkte jag inte på innan, men man är hur trött som helst när man kommer hem. Jag är det i alla fall. Dagen har varit helt okej. Såsen till lunchen var lite jobbig och phiadelphia osten på sconsen var inte det roligaste precis. Men det gick ner. Förresten så utmanade jag mig själv vid frukosten. Istället för att bara ta naturell yoghurt så blandade jag den naturella och den milda lättsockrade. Blev mycket godare, så det kommer jag förhoppningsvis fortsätta med. :-)

Dagen har egentligen varit ganska seg. Tisdagar brukar vara det. Har varit ute på stan två gånger, lagt pussel, pratat med folk, spelat lite spel... vädret har ju inte varit det roligaste heller. Regn och blåst typ hela dagen. Blä. Nä, nu får jag väl snart börja laga middag. Väntar på att mamma ska komma hem med morötterna bara. Jag tänkte ha torskfilé, potatismos med morötter och så ärtor. Kan nog bli gott.

Ikväll sedan blir det näringsglass och nyponsoppa och skorpor. Vet ni vad förresten? Beställningen som skickades in på mina näringsdrycker har inte kommit fram. Dom kunde inte hitta den på lagret i alla fall. Så idag faxades det iväg en ny beställning, men det tar ju några dagar innan dom kommer. Så imorgon får jag väl släpa med mig en antal näringsdrycker hem från Idun. Tror att det skulle finnas några andra smaker imorgon. Lite spännande i alla fall.

Nä, nu får mamma ta och komma hem tycker jag. Blir lite senare middag idag igen. Men jaja, inget att göra åt det. Morötter vill jag ha och då får jag snällt vänta...



Kvällen



Jag har ätit min näringsglass.
Jag har ätit ett ordentligt kvällsmål (vanlijyoghurt, frysta bananskivor och jordgubbar, och några nötter).
Jag har börjat med läxan till ångesthanteringen.
Jag har börjat planera veckans måltider.
Jag har börjat på läxan om acceptans.
Jag har legat stilla en halvtimme och tittat på tv.


En bra kväll. Jag är nöjd, väldigt nöjd till och med. Men tyvärr är jag väldigt pigg. Hoppades på att somna tidigt. Blir nog inte så. Men jaja, man kan inte lyckas med allt. Små steg i taget måste man ta.

Vet ni förresten? När jag kom hem låg där ett paket och väntade på mig. Ingen avsändare eller något. Mysko tänkte jag, men jätteroligt ju. Inte ofta man får paket. :-p I paketet låg där en Tingeling-dvd och ett Tingeling-pennskrin. Jag brukar vara med i massa tävlingar på internet. Brukar inte vinna något, men nu så. Ganska roligt. Ett väldigt sött pris, haha.

Jag måste återigen tacka för alla kommentarer. Det värmer så mycket och ger mig mycket kraft att kämpa vidare. Så tack!
Jag ska försöka komma i säng snart. Svårt, men vi får se hur det går...






Det här med näringsdrycker



Oj, vilken dag. Jag är helt slut. Dagvården har varit jobbig. Frukosten gick bra, samtalet med min behandlare gick väl helt okej, lunchen däremot var ganska jobbig. Linssoppa och en stor bit bröd med örtsmör. Smöret var inte så roligt. Jag tyckte det var alldeles för mycket. Försökte i smyg få lite på fingrarna så att jag kunde torka av det med papper. Inte bra, jag vet... Men det jobbigaste var efter lunchen. När jag satte mig i sofforna kom en av behandlarna fram och sa att jag måste börja ta min näringsdrycker. Hon pratade på en massa om att jag måste bestämma mig och så... JAG VET! Men det är inte så jävla lätt, vilket dom verkar tro. Hade det varit lätt hade jag druckit mina fyra näringsdrycker om dagen. Men det är ju inte det. Jag försöker verkligen, men jag är livrädd för att jag ska öka i vikt för snabbt. Det är riktigt jobbiga tankar, men ingen verkar förstå det. Dom bara säger att jag inte kommer rusa upp i vikt. Att alla som är underviktiga ska ta fyra näringsdrycker om dagen. Det hjälper inte mig att bli av med dom jobbiga tankarna. Önskar att dom kunde förstå det...

När hon hade gått började jag gråta massor. Kände mig så värdelös just då. Inget jag gör är tillräckligt bra. Men det är tur att det finns dom som förstår och kan trösta mig. Tycker om er så mycket sötnosar! <3 Ni är guld värda!

Förresten var mamma på apoteket idag igen och mina näringsdrycker har fortfarande inte kommit. Dom har typ försvunnit någonstans. Jaja, jag har några kvar här hemma. Ikväll blir det näringsglass. Kvällsmål ska jag också få i mig. Ska även planera veckans måltider och göra lite läxa. Kom inte och säg att jag inte kämpar. för det gör jag fan. Jag gör mitt bästa, men det är inte så jävla lätt som vissa verkar tro...


Tack för alla kommentarer om smulpajen. Blev jätteglad när jag läste dom! Sitter här med ett leende på läpparna och massor av kraft till att kämpa! <3



Hallonsmulpaj



Vi har nyss haft en trevlig kvällsfika framför teven. Hallonsmulpaj och vaniljvisp. Jag tror att pappa är nöjd med sin present. :-) Och ja, jag åt av pajen! Den var jättegod! Det känns väldigt bra att jag vågade äta en bit.

Jag ska försöka sova tidigt ikväll. Borde gå och lägga mig snart då alltså. För det första är jag jääättetrött och för det andra vill jag inte att dom dumma tankarna ska ta över. Pajen ligger ganska tungt i magen... men jag ska INTE träna.

Så läggdags snart. Imorgon börjar en ny vecka. En ny vecka på dagvården. Min tredje. Shit, vad tiden går snabbt. Jag hänger ju inte med. Läskigt... Jag hoppas få många timmars sömn inatt. Det behöver jag verkligen...


Jag och min hallonsmulpaj :-p




Tråkig julmarknad



Julmarknaden var inte rolig. Där var litet och trångt och fullt med folk som knuffade på en hela tiden. Vi var inte där så lång stund. När vi kom hem gjorde jag en kopp te och gick upp och la mig i sängen och satte på en film. Jag var så trött så att jag tänkte att jag kanske klarade av att ligga stilla och titta på film. En stund gick det bra, sedan var det dags att göra lunch. Jag gjorde mannagrynsgröt. Vet inte sist jag åt det, men det var ganska gott. :-) Jag orkade inte koncentrera mig på filmen sen när jag åt så datorn åkte fram istället. Ska göra ett nytt försök med filmen senare tror jag...

Men nu är jag så sjukt rastlös. Vädret är skittråkigt, men trots det ska jag ut på en lååång promenad. I need that. Ska köpa en trisslott till pappa tänkte jag. Sedan så ska jag baka hallonsmulpaj. För pappas skull. Men jag vet inte om jag vågar äta den. Hoppas på det i alla fall. Jag älskar ju hallonsmulpaj!

Promenad nu. Måste springa av mig lite.



Söndag idag



När jag vaknade av att radion började spela var jag helt säker på att det var måndag idag. Men efter en stund kom jag på att det faktiskt är söndag. Tur det, för jag är jättetrött. Är på lite dåligt humör också. Lillasyrran smet in i duschen precis när jag skulle gå dit. Jag duschar mycket snabbare än henne. Det är en sak som är säker...suck.

Idag ska vi i alla fall på någon julmarknad utanför Trelleborg. Kan nog bli roligt. Jag älskar ju julen. :-p Sedan i eftermiddag har jag tänkt att baka något till pappa. Det är ju fars dag! Det svåra är att komma på vad jag ska baka, och vad jag vågar baka... Tror att det blir en hallonsmulpaj. Den ska jag nog klara av att äta av också. Förhoppningsvis.

Ja, vi får väl se. Julmarknad först och då kanske man kan komma hem med något roligt. :-)



Studsmattan är rolig!



Oops... mamma kom ut i trädgården när jag hoppade på studsmattan. Men jag hoppade ju för att jag tycker att det är roligt. Fast jag gissar att hoppa på studsmattan inte får stå på min aktivitetslista över saker jag ska göra när ångesten kommer på besök. Jag vågar nog inte ens föreslå det...






Lördag



Lördag idag. Jag sov ganska länge. Så skönt! Jag känner mig ganska seg, vet inte riktigt vad som snurrar runt i mitt huvud. Mamma och jag var nyss ute på en ganska lång promenad. Gick ner till stranden. Helt underbart. Vi såg massa maneter som låg uppe på stranden. Lite konstigt. :-p Det var i alla fall en jätteskön promenad, fast min kropp känns ganska sliten...

Nu ska jag snart äta lunch. Räkomelett tänkte jag göra. Får se om det blir någon macka till det, eller ett glas mjölk kanske. Har inte riktigt bestämt mig. Efter lunch ska jag städa mitt rum. Det behövs verkligen. Sedan så kommer mormor i eftermiddag. Lite kul. :-)

Nä, nu kan jag inte sitta här längre. Dags att göra lunch!


Många maneter på stranden




Jag kämpar vidare



Jag ska snart försöka sova. Borde egentligen gått och lagt mig för längesen med tanke på hur trött jag är och har varit hela dagen. Imorgon behöver jag i alla fall inte gå upp klockan sex. Jag tänker inte sätta någon klockan, jag tänker sova tills jag vaknar och känner att jag vill gå upp.

Humöret har åkt berg- och dalbana under kvällen. Jag fortsätter kämpa. Jag måste. Middagen var en jobbig kamp. Familjen åt pasta och kycklingfilé som låg i någon sås. Jag åt ärtor, morötter och kycklingfilé utan sås. Men jag åt trots att jag helst hade velat skita i den måltiden. Sedan nu ikväll har jag ätit rostade kikärtor, naturgodis och hällt i mig fun light. Jag mår inte bra. Långt ifrån. Men jag har kämpat emot rösterna i mitt huvud. Jag har till och med planerat huvudmålen till imorgon. Jag måste fortsätta kämpa. Jag vill ta mig ur detta skitet. Och då måste jag göra tvärtemot vad rösterna i mitt huvud säger. Det är det enda sättet.

Jag har fått låna en avslappningsskiva av min behandlare. Lyssnade lite på den innan, men fick ge upp efter en stund. Jag har otroligt svårt för att koncentrera mig och slappna av. Men det är väl bara att träna antar jag. Imorgon ska jag göra ett nytt försök. Nu ska jag sova. Det behöver jag verkligen...






Elefanten är här igen



Jag känner mig stor och klumpig som en elefant. Efter morgonens vägning så vet jag att det är så också. Jag vill försvinna. Jag tar alldeles för mycket plats.


Dagen har varit skitjobbig rent ur sagt. Som ni säkert förstår så visade vågen plus. Jag bröt ihop när jag kom ner efter vägningen. Men det var skönt att gråta ut... Jag hade inte klarat mig om det inte hade funnits så underbart söta människor på Idun som stöttar en. Ni är bäst! <3

Jag fick jättemycket beröm av min behandlare idag. Hon tycker att jag kämpar på hur bra som helst, så nu sitter det en guldstjärna på min pärm... Men varför känner jag mig så dålig? Varför känns allt så fel? Varför känner jag mig så obekväm med mig själv och min kropp? Helgen kommer bli jobbig. Allt känns bara skit just nu.

Skapandet som vi hade nu i eftermiddags var hur roligt som helst. Jag la mig ner på golvet och skrattade så att tårarna rann. Fatta vilken underbar känsla det var. Jag kände mig så otroligt glad. Just i den stunden var alla bekymmer och problem som bortblåsta. Hur härligt som helst. Tänk om det kunde vara så varje dag.

Ja, helgen kommer inte bli så lätt. Det enda jag tänker på är siffrorna som vågen visade (här kommer elefanten gåendes igen). Jag mår inte alls bra nu. Livet är riktigt jävla jobbigt...



Vägning



Jag ska vägas idag. Jag är jäääättenervös. Skakar hela jag. Jag vill inte ställa mig där på vågen och se siffrorna. Det är bättre om jag inte vet. En del av mig vill att vågen ska visa minus, en minidel av mig vill att den ska visa plus. Den största delen av mig vill att vågen ska visa samma siffror som förra veckan. Men jag måste ju upp i vikt så då borde det kvitta om vågen visar plus. Om det ändå vore så enkelt...

Jag blir bara mer och mer nervös. Kommer vara helt förstörd när jag kommer till Idun... om jag ens kommer dit. Jag kanske ramlar ihop på vägen av nervositet. Man vet aldrig...



Duktig?



Nu har jag ätit min näringsglass.
Kvällsmål nu.

Jag försöker vara duktig. Ibland lyckas jag lite kanske. Inte för att jag känner mig speciellt duktig... andra säger att jag är duktig. I alla fall ibland. Men är jag verkligen det? Varför känns det inte så då? Jag känner mig sämst i världen. Jag springer utan att komma någonstans. Det känns så. Men jag vill ju. Jag vill så gärna. Men jag är rädd. Livrädd.

Jag ska väl fortsätta att försöka vara dukig. För viljan finns där, även om den känns långt borta ibland. Men jag lovar er, den finns där! Jag vill! Jag önskar bara att jag var säker på att jag kan. Jag vill kunna säga till mig själv att allt kommer bli bra. Att jag en dag kommer vara fri. Jag vill kunna titta mig i spegeln och se den Sofie som alla andra ser. Det önskar jag mest av allt...






Ostsåsen ställde till problem



Äntligen hemma! Jag höll på att blåsa bort när jag gick hem. Det var nästan så att jag ångrade att jag gick hem från bussen, men dom där inne i huvudet var så nöjda med att promenaden var ganska jobbig. Att jag hela tiden ska behöva kämpa mot dom... orkar inte det. Men jag ska bli av med dom! Jag SKA!

Det har varit en ganska kämpig dag. Frukosten gick väl bra, men klockan som sitter på den ena väggen ställde till lite problem. När jag hade ätit upp visade den att klockan var 8.55. Konstigt tänkte jag, den var ju det när jag tittade för en stund sen också. Men det visade sig att klockan hade stannat och att den i sjäva verket var någon minut över nio. Lite farligt det där. Men jaja, maten kom ner i magen i rätt tid i alla fall.

Lite senare gick jag och några andra en sväng på stan. Men jag fick bara följa med om jag tog med en näringsdryck. Grr... men jag gjorde som dom sa och det var riktigt skönt att komma ut. Men det var ett jävla tjat om den där näringsdrycken hela tiden. Men jag vet att det bara är för mitt eget bästa. Jag behöver det tjatet. Tyvärr gör jag det. Hade i alla fall druckit en tredjedel innan lunchen.

Lunchen var dagens jobbigaste. Rotfrukter och så lax med massa ostsås ovanpå. Jag fick beröm för att jag hade lagt upp det så fint och bra. :-p Det är en sak att lägga upp maten rätt, men att äta den är svårare... Rotfrukterna gick väl ganska bra att äta, men den där ostsåsen skrämde mig ordentligt. Den låg där och såg elak ut. Rösterna i huvudet sa massa dumma saker hela tiden. När det hade gått ungefär en halvtimme kom min behandlare och sa till mig att sätta mig vid hennes bord istället. Sedan fick jag sitta där och äta medan hon försökte få mig att tänka på annat. Lax har jag inget problem med att äta, men när den är dränkt i ostsås har jag stora problem med att äta det. Till sist hade jag bara ostsås kvar. Tårarna kom (ja, jag har lätt för att gråta, speciellt när jag är trött och inte får som jag vill) men jag kämpade vidare tills det var tomt på tallriken. Men fy fan vad det var jobbigt. Men vet ni? Jag ska få en guldstjärna av min behandlare imorgon, hihi.

Var kvar på Idun en stund efteråt och pratade med några gulliga människor och sedan gick jag till bussen. Eller ja, jag gick inte direkt till bussen. Det måste jag erkänna. Min behandlare sa till mig att när jag gick ifrån Idun skulle jag gå direkt till bussen och sedan gå sakta hem från bussen. Men på vägen till bussen så gick jag in i tre affärer. Liten omväg blev det, men jag skulle faktiskt belöna mig själv. Köpte en t-shit och två ljus. :-)

När jag kom hem åt jag mellanmål direkt, och nu sitter jag här. Jag och lillsyrran ska åka och handla sen. Vi ska ta bilen, ingen mer promenad för mig idag. Jag måste börja skärpa mig... får inte träna. Men det är så sjukt svårt att låta bli. Jag försöker i alla fall. Nu ska jag städa kaninburen tror jag. Mysa med kaninerna är också en belöning!



Blåstorsdag



Det blåååser ute. Svinkallt är det också. Usch...

Idag slutar vi efter lunch på dagvården och jag ska verkligen göra mitt bästa för att sätta mig på bussen hem nästan direkt. Låter kanske löjligt, men det är svårt för mig. Vi får väl se om jag lyckas.

Nu ska jag läsa tidningen innan det är dags att åka. Det känns inte alls lockande att ge sig ut i blåsten. Får hoppas att regnet håller sig borta i alla fall...



Indien!



Vet ni? Den 10 februari åker familjen till Indien! Jag är superduperglad! Vi skulle gjort resan innan i år, men så blev farfar jättesjuk och ja... han dog ju sen. Så resan ställdes in. Men nu har vi äntligen bestämt oss för att åka! I'm happy! :-D





Smörprotest



Oj, vad jag är trött. Somnade nog lite i bilen hem. Skönt att vara hemma i alla fall. Blodproven gick bra. Men fick sitta där och vänta en stund innan det blev min tur, och det var lite jobbigt. Varför måste alla pensionärer vara där precis när dom öppnar? Dom har ju inte direkt bråttom till något. Men ja... så är det. Jag klarade av det och nu är det över! Duktig är jag!

Åkte sen med pappa till Malmö. Åt frukost i bilen. Sedan var jag på hans jobb en stund innan jag gick till Idun. Hade ångesthantering i förmiddags. Det var intressant. Jag kände igen mig väldigt mycket i det dom tog upp. Sedan var det lunch, och den var sjukt jobbig. Kikärtor, ris, paprika, ärtor, lök som var en lite geggig röra smaksatt med bland annat saffran. Att det var en röra var jobbigt, men så skulle vi ha någon sås till också och två små bitar bröd. Varför ha sås till något som redan var lite såsigt? Det var riktigt, riktigt jobbigt att äta upp det, men jag klarade det. Mådde skit efteråt, men det är tur att det finns söta personer som man kan krama och prata med.

När vilan var slut gick vi ut på promenad. Det behövdes. Jag såg inte alls fram emot mellanmålet. Var fortfarande hur mätt som helst efter lunchen. Men jag blev lite lättad när jag såg att mellanmålet var ett knäckebröd med smör och pålägg och ett glas apelsinjuice. Det var inte så farligt tänkte jag, men sedan vände det. Det är svårt att bre smör på ett knäckebröd som är sådär bubbligt, så när jag tyckte att jag hade tillräckligt med smör så tyckte inte min behandlare det. Hon sa att jag skulle ta mer på ena sidan. Jag tog lite mer, men fick fortfarande inte godkänt och då sa hon att allt smör som jag hade på kniven skulle bres på mitt knäckebröd. Det var mer än en tesked på kniven + att jag redan hade smör på knäcket. Jag protesterade självklart (inte för att det hjälper), men då sa hon att jag behöver allt det smöret. Så säger man INTE! Jag bredde argt på smöret på knäcket och gick och satte mig. Det var inte roligt att äta upp det, och det var just för att jag visste att där var för mycket smör på. Hade min behandlare sagt att det där är lagom med smör, istället för att säga att jag behöver det hade det var en helt annan sak. Så jag arg och ledsen när jag gick därifrån...

Jag måste försöka skjuta bort dom tankarna. Vad hjälper det att jag är arg nu? Mycket bättre att jag tar upp det med min behandlare imorgon. Nu måste jag göra middag. Inte ett dugg hungrig... Det får bli tomatsoppa och en macka. Sen ikväll ska jag försöka äta en näringsdryck och kvällsmål. Alla dumma tankar får minsann ta och hålla sig borta ikväll för jag orkar verkligen inte med dom...



Blodprov...



Tidigt uppe. Lite tidigare än vanligt faktiskt. Och det är ju egentligen lite konstigt eftersom vi inte börjar förrän kl 10 på dagvården idag. Så varför ligger inte jag och sover sött som jag borde kunna göra? Jo... jag ska ta blodprov. Jag HATAR blodprov. Jag är livrädd. Men vad hjälper det att skjuta upp det egentligen? Absolut ingenting. Det är lika bra att få det överstökat. Tänk om jag kunde tänka så om alla saker. Näringsdryckerna till exempel... jag vet att jag måste ta dom någon gång eftersom jag måste gå upp i vikt. Så varför börjar jag inte bara dricka dom fyra näringsdryckerna om dagen precis som jag ska? Jag önskar att det var så lätt, men det är jättesvårt... fick i mig en igår i alla fall...

Nä, nu måste jag koncentrera mig på blodproverna. Om en timme är det förhoppningsvis över. Mamma följer med mig. När jag tar blovprov så lägger jag mig ner direkt, stoppar musik i öronen och kramar mammas hand. Som sagt, jag är livrädd! Och efteråt mår jag inte så jättebra heller. Men som tur är så har vi bestämt att pappa åker till jobbet senare idag så att jag kan åka med honom. Så skönt att slippa åka buss. För jag kommer inte må bra efter blodproven. Det är en sak som är säker.

Så snart är det dags att åka till vårdcentalen. Sen får vi väl åka till Malmö nästan direkt så att pappa inte kommer alldeles för sent till jobbet. Jag får äta frukost i bilen eller något. Får ta med mig mackor och frukt. Sedan (beroende på hur jag mår) så tar jag en promenad till Idun. Mysdag idag ju! Vi är inte alls många där på onsdagar.

Snart dags att åka. Nervös? JA!!





Dumma röster



Okej... denna dagen blev inte riktigt som planerat. Jag kom nästan precis hem. Jag skulle varit hemma för i alla fall 2½ timme sedan. Mamma och pappa är på anhörigträff på Idun så jag skulle ta bussen hem. Det kändes inte speciellt lockande, men jag hade inget val direkt. Hem var jag tvungen att ta mig. Men när jag började gå mot bussen så styrde mina ben inåt stan istället. Sedan gick jag där. Jag kunde inte gå till bussen. Jag klarade inte av det. Fråga mig inte varför. Men jag kunde verkligen inte gå till bussen. Det som höll mig kvar i stan var nog att jag visste att när jag kom hem skulle jag nästan direkt vara tvungen att ställa mig och laga mat. Mellanmålet låg fortfarande tugnt i magen. All den där osten på mackan mindes jag väl...

Rösterna i huvudet tvingade mig att gå kvar i stan. Dom sa att det var det rätta. Då skulle jag slippa laga mat. Dessutom behövde jag den motionen som jag fick av att gå där. Jag började känna mig helt borta. Helt tom i huvudet. Jag bestämde inte. Det var rösterna som gjorde det. Jag hade ingen egen vilja. Tillslut ringde jag till mamma och berättade hur det var. Hon sa att jag måste sätta mig på bussen. Att jag inte hade något val. Så efter en stunds promenad till gick jag mot bussen. Klockan börjaden närma sig sex, och då är det meningen att jag ska äta middag. Rösterna sa att det var bra att jag inte var hemma. Det var precis så som det skulle vara. Men vet ni vad jag gjorde? Jag köpte lite torkad frukt och en flaska vatten. Rösterna skrek att det var helt fel, men jag gjorde det i alla fall. Jag kämpade emot! Jag vann! Så på bussen åt jag det. Ingen bra middag, men bättre än ingen alls. Och nu när jag kom hem tog jag en macka. Ha, jag vann en gång till!

Ikväll ska jag dricka en näringsdryck, eller ja äta den blir det. Har nämligen frusit in den och ska äta den som typ glass. Får hoppas att det är lättare då. Sedan ska jag äta ett ordentligt kvällsmål. Jag ska verkligen försöka. Rösterna får INTE bestämma mer idag.

Även fast jag är livrädd för att gå upp i vikt, så har jag inget val. Visar vågen minus på fredag så är det inte alls bra. Dricker jag dessutom inte några näringsdrycker så kommer jag få världens utskällning. Det har jag inte alls lust att få, men det är kanske precis det jag behöver... Men vi får väl se hur resten av veckan blir. Ikväll blir det i alla fall näringsdryck och kvällsmål! Det har JAG bestämt!

(Har förresten haft en underbar dag på dagvården med alla gulliga människor som finns där. Alla uppmuntrande ord och kramar som man får hjälper väldigt mycket! :-D )



Piggare idag



Jag har sovit ovanligt många timmar inatt. Det känns som det i alla fall. Jag är betydligt piggare idag än igår. Skönt! :-)
Jag är ganska nöjd med gårdagen. Jag åt mina fem mål mat och drack en näringsdryck. Jag vet att det inte är tillräckligt, och speciellt inte eftersom jag tränade lite på kvällen, men för mig var det ett stort steg. JAG är nöjd och det borde faktiskt vara det viktigaste. För det kändes ändå ganska bra.

Nu ska jag snart åka iväg till dagvården. En ny dag att kämpa sig igenom. Men kämpa vill jag!


En lite trött bild :-p




Planering



Nu har mamma och jag varit och handlat. Har handlat yoghurt, fryst frukt, hokifilé, tomatsoppa, kycklingfilé, nyponsoppa... ja, lite sånt. Jag måste nämligen börja planera mina måltider för hela veckan typ. Sjukt jobbigt, men jag får väl göra ett försök. Tre mål mat om dagen äter jag ju på Idun så det är alltså middagen och kvällsmelliset som ska planeras. Så det ska jag sätta mig ner och göra snart tänkte jag. Ska ta en dusch först bara.

Ikväll ska jag gå och lägga mig tidigt. Jag måste det. Jag vill inte gå runt och vara hur trött som helst på dagarna. Tro mig, jag behöver vara ganska pigg för att klara av dagvården. Så senast elva ska jag satsa på att ligga i sängen och försöka sova. Vi får väl se om jag lyckas. I hope so.

Nä, dusch nu. Sen planera måltider och äta kvällsmellis.



Ångesten hälsade på idag



Jag har väääldigt ont i huvudet. Dagen har varit jobbig... Alla mål mat kom ner i magen och jag har till och med druckit en näringsdryck idag. Men efter lunchen blev det för jobbigt. Jag la mig i soffan invirad i filten och med musik i öronen, men jag kunde inte alls slappna av. Pulsen dunkade på i hög fart och allt kändes bara jobbigare och jobbigare hela tiden. Jag och två andra gick upp där uppe för att sätta oss i skapanderummet, men där var upptaget så jag satte mig på golvet i korridoren. Dom andra såg att min behandlare var ledig så dom sa till henne att jag inte mådde bra och så fick jag komma in där en stund. Det var skönt att komma in där. Fick lära mig att andas i kvadrat. Sjukt svårt var det, och det hjälpte inte mig så mycket just då. Men det är väl bara att träna vidare. Jag mådde i alla fall bättre efter en stund.

Gick ner och la mig i soffan och försökte sova sedan. Fick en liten paus från verkligenheten i alla fall. Det behövdes. Egentligen hade jag velat ut och gå en sväng, men det fick jag inte. Grr... det är skitjobbigt att tvingas vara inne hela tiden mellan lunch och mellis. Men jaja, jag får en promenad när jag går därifrån. Och tur är väl det. Träffade förresten Ami en stund nu i eftermiddags. Jättemysigt! :-)

Men nu måste jag göra middag. Är inte ett dugg hungrig, men jag vet att jag måste försöka äta på dom rätta tiderna. Man vänjer sig väl antar jag...



It's monday



Detta är en sådan morgon då allt känns fel. Inga kläder sitter bra, håret går inte att få kontroll över... allting känns jobbigt. Jag vet vad det beror på. Fastän jag inte visar något så gråter jag inombords. Farfar skulle fyllt 84 år idag. Det går inte att beskriva saknaden. Vi stod varandra nära och jag har fortfarande svårt att förstå att han är borta. Det är över åtta månader sedan det tog slut. Jag har svårt att acceptera det och det är nog därför jag försöker stänga av alla känslor. Men ibland går det inte. När jag säger till mig själv att han faktiskt är borta, att jag aldrig kommer få krama eller retas med honom igen, så kommer tårarna. Det känns lika hemskt varje gång jag tvingas förstå att min älskade farfar inte längre finns på denna jord...

Deprimerande inlägg. Så är det ibland. Denna dagen kommer säkert bli jobbig. Men det är bara att försöka kämpa sig igenom den. Dagvården kräver att man kämpar till 100%. Men jag kommer vara långt bort i mina tankar. Eller så stänger jag av allt idag igen. Men frågan är om jag orkar det? Jag gjorde det hela dagen igår, och jag tror inte att jag orkar göra det en hel dag till...

Hoppas ni får en bra dag i alla fall.


Jag älskar dig farfar. Jag kommer aldrig glömma dig. Aldrig någonsin.





Näringsdryck



Så, nu har jag druckit nästan en hel näringsdryck + ätit lite nötter och rostade kikärtor. Och vet ni? Jag har massor av energi, och dessutom mår jag illa. Det kommer nog bli en promenad nu. Jag måste ut. Klarar inte av att vara kvar här inne...

Men huvudsaken är att jag har druckit den där jävla näringsdrycken och ätit annat. Att jag måste tvångsmotionera är ett senare problem. Det tycker jag i alla fall. Men jag brukar ha fel...






Jobbig söndag



Det har varit en jobbig dag. När vi kom till farmor så fick vi typ mat direkt, och efter det gick jag och la mig. Jag halvsov i ungefär 1½ timme och sedan var det dags att köra till kyrkan. Vi körde inom kyrkogården i Järrestad och satte blommor och tände ljus också. Det var jättejobbigt att vara i kyrkan. Jag försökte stänga av alla känslor. Jag ville inte börja gråta. Inte en enda tår skulle få rinna nerför mina kinder. Jag tänkte hela tiden på att jag skulle få gråta ikväll, och det var nog det som gjorde att tårarna stannade inom mig. I kyrkan försökte jag hela tiden sysselsätta mig med annat för att slippa tänka på det jobbiga, men när prästen läste upp farfars namn så var det nära att jag bröt ihop...

Det är skönt att vara hemma igen. Jag borde gå och lägga mig tidigt ikväll, men det kommer inte bli så. Det vet jag. Jag har inte ens kommit halvvägs igenom Idunläxan. Men jag vet inte om jag orkar göra den. Jag är redan helt slut och jag vet ärligt talat inte om jag har kraft till att tänka på dom sakerna som läxan kräver. Men vi får se. Lite ska jag kanske klara av att göra, annars får jag försöka göra lite imorgon bitti.

Hm... jag kom på en sak. I fredags sa jag till min behandlare att jag skulle titta på en film i helgen. Det är nämligen så här att jag inte klarar av att ligga still och titta på en hel film. Det går absolut inte... Men jag har inte ens gjort något försök. Lite dåligt. Jag sa också att jag skulle dricka en näringsdryck imorgon bitti innan jag kommer till Idun. Kommer jag göra det? Nope... antagligen inte. Men ikväll ska jag dricka en! Det känns som om jag bara säger en massa saker som jag ska göra, men det är inte ofta jag gör det. Det gillar jag inte alls. Skärpning nu!

Om fem minuter ska jag i alla fall titta på tv. Det borde jag väl ändå klara av tycker man...



Söndag



Söndag idag. Vi ska snart åka till farmor. I eftermiddag är det minnesgudstjänst i Simrishamn. Farfars namn kommer läsas upp. Vi ska sätta blommor på graven innan gudstjänsten också... Jag vet inte hur jag kommer reagera idag. Kan mycket väl vara så att jag stänger av alla känslor och så kommer allt fram ikväll när jag är ensam och ska sova. Det kommer säkert bli så. Gråta där inför alla människor orkar jag inte...

Vi kommer vara borta nästan hela dagen i alla fall. Kommer hem ikväll någon gång. Jag måste försöka hitta tid att göra Idunläxan någon gång under dagen. Började igår kväll men har ganska mycket kvar. Kommer väl bli en sen kväll... en näringsdryck ska jag dricka ikväll. Det SKA jag!

Men nu måste jag göra mig klar och sedan sätta mig i bilen. Jag ska köra! Bra att få fokusera på något annat än alla jobbiga tankar. Hoppas ni får en bra söndag! Hörs ikväll, och förhoppningsvis är jag inte helt förstörd då...



Färgat håret



Håret blev färgat. Vet inte om det blev så stor skillnad egentligen, har så svårt att se det själv. Men brunare är det i alla fall. Jag har så konstig hårfärg annars... Kvällen har varit ganska bra. Men ingen näringsdryck har det blivit. Jag åt lite naturgodis, torkad frukt och några bitar vanligt godis istället. Kunde inte dricka näringsdryck efter det. Men imorgon kväll ska jag verkligen försöka dricka en och då ska jag inte äta något annat. Jag vet att jag snart ska äta fem mål mat + dricka fyra näringsdrycker om dagen, men jag får ta små steg. Har jag väl fått i mig en näringsdryck så kommer det nog gå lättare sedan. Jag hoppas det i alla fall.

Jag kom på nu att jag typ inte har skrivit något i min matdagbok idag. Ligger lite efter med det. Inte bra. Sedan har jag läxa tills på måndag också. Borde börja på den. Kommer inte riktigt ihåg vad jag skulle göra, men det löser sig väl. "Livskompassen" heter uppgiften i alla fall. Får fundera lite på vad det var jag skulle göra... Jag som sa att jag skulle gå och lägga mig tidigt ikväll. Blir självklart inte så. Precis som vanligt då. Suck...


Jag försökte få en bra och rättvis bild. Det var inte lätt kan jag säga :-p
   



Lördag kväll



Usch, vilken jobbig dag. Jag är hur trött som helst. Maten har gått åt helvete idag, men åt fläskfilé och ris för en stund sedan i alla fall. Vet ni? Ikväll ska jag dricka en näringsdryck. Tänkte göra ett försök i alla fall... Jag känner mig helt slut i hela kroppen. Måste verkligen försöka komma i säng tidigt. Jag har sovit alldeles för lite denna veckan.

Ska nog färga håret ikväll. Om mamma orkar hjälpa mig. Själv klarar jag det inte. :-p Men det blir nog en mysig kväll här i soffan. Det känns som det. Hoppas ni får en mysig kväll. Jag ska göra mitt bästa för att min ska bli det i alal fall. :-)



Min pumpa



Så, nu har jag gjort en fin pumpa. Ska sätta ljus i den sen så att den kan lysa fint när det blir mörkt. :-)

Ska till Trelleborg en sväng snart. Pappa skulle köpa något på Clas Ohlson och jag ska köpa färg till håret. Det ska bli skönt att komma ut lite. Jag tror att dagen kommer bli ganska bra trots den dåliga starten. Jag gör i alla fall allt för att det ska bli så.


I won't give up
No I won't break down
Sooner than it seems life turns around
And I will be strong
Even if it all goes wrong
When I'm standing in the dark I'll still believe
Someone's watching over me








Tårarna är nära



Det är kämpigt nu. Jag har ingen kraft alls. Vill bara lägga mig under täcket och gråta tills jag somnar av trötthet. Tårarna är nära, men jag vill inte gråta. Jag orkar inte. Jag vill inte visa mig svag. Jag måste få er att tro att jag klarar detta. Jag vill klara det... men jag är inte tillräckligt stark. Jag börjar tvivla på min egen vilja. Vill jag bli frisk? Jo, det VILL jag. Men sjukdomen kramar mig för hårt. För sjuk är jag. Det förstår jag mer och mer för varje dag...

Imorgon ska vi på minnesgudstjänst. Då kommer farfars namn läsas upp. På måndag skulle han fyllt år. Jag saknar honom varje dag. Imorgon och på måndag kommer saknaden kännas mer. Jag orkar inte gråta idag. Jag kommer gråta tillräckligt mycket imorgon och på måndag...

Nu måste jag rycka upp mig. Inget blir bättre av att jag sitter här och tycker synd om mig själv. Rummet ska städas, kaninburen ska städas, pumpan ska gröpas ur... det ska bli en bra dag. Även om den har börjat skitdåligt så ska jag jobba mig uppåt. Ikväll ska leendet på mina läppar vara äkta. Håll tummarna för att jag lyckas med det. För jag vill verkligen!



Jag förlorade



Haha, du ÄR svag. Jag visste det. Det är alltid jag som vinner till slut. Du är aldrig stark nog att kämpa emot. Varför försöker du ens? Det är ju bara löjligt. Du måste förstå att det är jag som bestämmer. Jag kommer aldrig släppa taget om dig. Du vet att jag bara gör det som är bäst för dig. Du vill förresten inte bli av med mig. Det vet jag. Jag är ditt liv.


Du har fått höra att du står och tvekar om du ska hoppa eller ej. Du sa att du vill hoppa, att du inte alls tvekar. Vet du vad? Jag håller med dig. Du hoppar rätt ner i min famn. Du känner dig trygg där. För du vet att jag tar hand om dig på bästa sätt. Du vill bli perfekt och du vet att jag kan hjälpa dig att bli det. Jag vet precis hur du ska göra. Det är därför du alltid kommer tillbaka till mig. Vi hör ihop. Aldrig ska jag släppa taget om dig. Det lovar jag dig!



Jag är svag. Jag är inte värd någonting. Jag kämpar tills tårarna rinner, men inte fan hjälper det. Jag vill så gärna, men jag klarar inte av att kämpa tillräckligt mycket. Jag vill ju bli perfekt. Men jag frågar mig gång på gång vad perfekt är. Det är då jag lyssnar på rösten och tror att den kan hjälpa mig att bli perfekt.

Rösten skrek för högt ikväll. Den sa träna. Jag tränade. Jag försökte kämpa emot. Men svag som jag är klarade jag det inte. Jag är inte värd att få någon hjälp. Ett hopplöst fall är vad jag är...



Bloggtoppen.se