Åker snart!

Snart åker vi! :-D Har sovit lite bättre inatt. Väldigt korta stunder, men jag fick sova i alla fall... Jag har inte så mycket kvar att fixa, allt är typ packat. Jag ska bädda sängen och lite så bara. Har hela 30 minuter på mig innan vi ska åka. Känns skönt att kunna ta det lugnt. Pappsen ska skjutsa mamma och mig till Svågertorp och så blir det tåg över till Kastrup. Det blir en tidig morgon på jobbet för honom. :-p På Kastrup ska vi förresten möta min storasyster. Hon skulle ändå till Köpenhamn idag (hon pluggar där) så hon tar ett tidigare tåg så att hon kan träffa oss. :-)

Men nu får jag väl försöka ta tag i saker och ting... Tänk, om några timmar är jag på Kreta! Hoppas ni får en bra vecka här hemma. Jag ska i alla fall ha det underbart bra!

Hit ska vi! Till en liten ort som heter Kalamaki. Vårt hotell det där med poolerna. :-)





Lååång dag

Vilken lång dag det har varit. Jag är helt slut. Men det är inte så konstigt. Jag har sovit väldigt dåligt två nätter i rad, och inatt fick jag ju typ igen sömn alls. Jag hoppas verkligen att jag somnar direkt när jag går och lägger mig sen. Inte för att det blir så många timmars sömn inatt heller... jag ska upp klockan fem. Åker till Kreta imorgon ju! Jag fattar inte att vi åker imorgon. Fast vi bokade resan för bara en vecka sedan, så det är inte så konstigt om jag inte hänger med. :-p Det ska hur som helst bli underbart! :-)

Dagen har väl rullat på bra annars. Jag tillbringade morgonen i soffan och tittade på tv. Gjorde ett försök till att baka scones också. Hittade på ett eget litet recept. Det blev faktiskt jättegott. Jag blev förvånad över att det var ätbart, men man kan tydligen baka nyttiga scones också. Eller nyttigare än vanliga i alla fall. Annars har jag mest packat och så idag. Fick äntligen träffa Ie i eftermiddags också. Vi tog en promenad till Toppen och köpte tidningar, så nu ska jag nog klara flygresan utan att bli uttråkad.

Nu ska jag snart gå och lägga mig. Är så himla trött. Har ont i hela kroppen också... skulle behöva massage. Får hoppas att det känns bättre imorgon. Förresten, jag fick kallelse till Idunkliniken idag. Känns så skönt att jag vet att jag kommer få hjälp... Men nu ska jag till Kreta och njuta av värmen och det varma vattnet. Bloggar imorgon innan jag åker också! :-)


Haha, hittade en bild på mig från Kreta. 12 år var jag då. Nu ska jag äntligen få åka till Kreta igen!



Kan inte sova

Jag kan inte sova. Har inte kunnat göra det sen tretiden... sjukt jobbigt. Jag tänker på alldeles för många saker samtidigt. Jag vill bara sova, men inte ens det klarar jag av... Kände att det inte var lönt att försöka längre. Jag kunde lika gärna göra något annat. Ska lägga in lite musik på datorn tänkte jag. Det är alltid kul att lyssna på gamla skivor. Många minnen. :-)

Så det är det jag ska fördriva tiden med tills resten av huset vaknar upp. När dom har vaknat kan jag göra andra saker, sådant som för oväsen. Jag tror nämligen inte att dom blir så glada om dom vaknar av en dammsugare klockan fem på morgonen...

Ont i magen

Vilket jobbigt slut på en annars helt okej dag. Jag har gjort lite av varje idag, små saker som måste fixas. Jag fick i mig frukost, lunch och mellamål, men där tog det positiva denna dag slut. När min lillasyster kom hem från skolan så tog vi bussen till Malmö där vi mötte pappa. Redan på bussen kände jag att allt inte stod rätt till. Jag kände mig så extremt trött och hade väldigt ont i magen. Vi körde till Nova Lund och bilturen gjorde inte allt bättre. Småbråk i bilen som gjorde mig på väldigt dåligt humör. Väl framme så gick min lillasyster iväg ensam, sur som hon var. Det hade jag inte ett dugg emot. Jag mådde väldigt dåligt och var extremt trött. Jag var där av en anledning och det var att hitta ett par jeansshorts. Så småningom var både pappa och systern hungriga. Jag hade redan planerat vad jag skulle äta, men jag hade ingen matlust alls. Hade bara väldigt ont i magen så dom fick gå och äta själva...

Jag har fortfarande jätteont i magen. Jag trodde att denna dagen skulle bli en dag då jag åt bra. Men så blev det inte. Jag är ganska besviken på mig själv... Just nu vill jag bara försvinna. Ingenting känns bra... åh, vad jag hatar detta.

Jobbig natt

Sov inte alls bra inatt. Jag gick och la mig ganska tidigt, men hade väldigt svårt för att somna. Det känns inte som om jag har sovit något alls. När jag väl somnar så drömmer jag. Sedan vaknar jag, somnar och drömmer lite till. Så håller det på hela natten. Vid halv nio gick jag upp. Kändes inte lönt att ligga kvar i sängen. Då hade dessutom resten av famlijen gett sig av. Jag tycker det är skönt att vara ensam på morgonen. Då kan jag göra precis vad jag vill och göra allt i min egen takt...

Jag funderar på vad jag ska göra nu. Ska kanske städa rummet. Måste göra det idag eller imorgon, så det är kanske lika bra att ta tag i det. Fast det finns kanske roligare saker att göra. Jag har så smått börjat ta fram skor och lite sånt som ska med till Kreta. Måste tömma kameran, uppdatera iPoden och lite annat också. Så vi får se vad jag väljer att göra. Har ganska mycket att göra egentligen, men orkar inte riktigt ta tag i det...

God middag

Middagen blev så himla god! Jag hittade detta receptet på fiskburgare. Men jag bytte ut torskfilén mot hokifilé. När jag hade blandat ihop färsen vad jag lite tveksam till om det skulle bli ätbart, men det blev det verkligen. Detta är absolut något jag kommer göra fler gånger. Jag hade ärtor, rivna morötter och en bit rostat bröd till min fisk. Resten av famlijen hade ärtor, dressing och hamburgerbröd (som jag har bakat). Jag funderade länge på om jag skulle äta det som en hamburgare, men jag kom fram till att det var bättre att låta bli. Ett hamburgerbröd skulle innebära mycket ångest och magont, bättre att äta lite rostat bröd istället.

Jag känner mig ganska lugn just nu. Eftermiddagen var en katastrof, men det känns bättre nu som tur är. Jag ska försöka lägga mig tidigt ikväll, jag ska verkligen försöka. Jag behöver sova. Det är en sak som är säker.

...

Dagen började bra. Har varit sysselsatt på mammas jobb. Men nu när jag kom hem så förstörde jag allt. Usch, säger jag bara. Jag vill radera de senaste timmarna...


Jag vill också ha något att gå till

Söndag kväll... Imorgon börjar en ny vecka. Men det kvittar för min del. Jag har ingen skola eller jobb att gå till. Skönt kanske många tycker, men jag tycker att det är tråkigt. Jag saknar att ha något att gå till. Jag saknar att tillhöra något. Nu när jag varken går i skolan eller jobbar så tillhör jag inte något. Jag är ensam, och jag tycker inte alls att det är roligt. Visst, det är skönt att kunna ta en sovmorgon när jag känner för det, men jag är trött på det livet. Jag vill gå upp på morgonen och ha något att gå till. Jag vill inte varje dag vakna upp och undra vad jag ska fylla dagen med. Det är riktigt tråkigt...

Jag såg fram emot att åka till England. Då skulle jag få gå i skolan i veckorna och ha helgerna fria. Så som det nästan alltid har varit. Jag såg fram emot en ny start. Men jag förstörde det. Nu är jag fast här. Hösten som skulle bli så rolig... åh, så extremt dum man kan vara. Men jag får väl skylla mig själv antar jag. Dumma, dumma jag... varför förstör jag mitt liv?

Imorgon ska jag i alla fall följa med mamma till jobbet. Får väl sortera papper eller något, men jag gör hellre det än sitter hemma och gör ingenting. Dags att sova nu tror jag. Eller sova och sova, så mycket som jag drömmer så kan det väl knappats kallas för sömn...

<3

Jag älskar denna bilden. Vi har mysiga stunder tillsammans ibland, min lillasyster och jag. Vi har tur som har varandra. Det vet jag.




Världens godaste mjölk

Varför slutade jag dricka mjölk? Hur kunde jag ens få för mig att mjölk inte var bra för mig? Vi har ju världens godaste mjölk här i Skåne. Jag är glad att jag bestämde mig för att dricka lite mjölk till frukost. Nu är jag så nöjd.




Duktig? Jag? Inte en chans.

Mamma berömde mig innan. Det gör hon ofta nuförtiden, och det är hon inte ensam om. Jag är duktig som har erkänt att jag är sjuk och jag är duktig för att jag försöker äta mer och för att jag försöker ge kroppen vad den behöver. Men jag känner mig inte alls duktig. Jag känner mig riktigt dålig. Hur kan någon ens tycka att jag är duktig?

Jag försöker äta mer eftersom läkaren skrämde upp mig ordentligt genom att säga att min puls är alldeles för låg, och skulle den bli lägre så måste vi genast åka till sjukhuset. Jag äter inte mer för att jag tycker att jag behöver det, jag äter för att jag är rädd.
Jag var tydligen duktig när jag funderade på att ta rulltrappan istället för trappan eftersom jag sa att jag egentligen borde ta rulltrappan. Men tog jag rulltrappan? Så klart inte. Det finns inte en chans att jag skulle göra det. Hela min värld skulle rasa ihop om jag svek trapporna.
Jag är också duktig för att jag låter bli att träna. Men hur är det egentligen? Jag tror faktiskt att jag hoppade en stund på studsmattan igår, och jag har något minne av att jag sprang upp och ner i trappan några gånger extra innan idag...

Se, jag är inte alls duktig. Jo, jag är duktig på att få er att tro att jag är duktig. Jag är nog duktig på fel saker egentligen. Illa, men så är det. Jag skulle dessutom lägga mig tidigt idag. Det blev inte så mycket av det. Jag är inte ett dugg förvånad. Det är som det brukar vara. Men jag ska faktiskt försöka sova snart. Måste bara försöka få bort illamåendet. Men det blir nog inte så svårt. Er "duktiga" flicka vet precis vad hon ska göra...

Godnatt!

Ändrade planer

Jag är fortfarande kvar hemma. Jag mår inte alls bra. Dessutom regnar det så jag kan inte köra traktor i alla fall. Men jag tror att jag behöver vara hemma. Bara ligga i soffan och ta det lugnt. Nästan i alla fall. Det blir nog en tur till Trelleborg senare. Lite saker som måste inhandlas. På torsdag åker nämligen jag och mamma till Kreta. Det ska bli så underbart skönt! Vi bokade resan i onsdags, så det blev väldigt snabbt bestämt att vi skulle åka. Vi åker dit för att jag ska komma bort härifrån och kunna vila upp mig. Bara ta det lugnt en vecka. Jag ser fram emot det så otroligt mycket. Jag älskar Grekland, och just Kreta har en speciell plats i mitt hjärta.

Nu ska jag försöka göra något vettgt. Fast jag borde lägga mig ner och sova en stund. Har en hemsk huvudvärk. Men sova är inget alternativ nu. Det går bra inte. Får satsa på att lägga mig tidigt ikväll, men jag vet ju hur det brukar gå. Inte bra alls, tyvärr...

Mår inte sådär jättebra

Jag borde ligga och sova nu. Jag har sovit max 3½ timme inatt. Men det är mitt eget fel. Jag gick och la mig sent, och så ville jag så gärna se semifinalen i pingis. Så jag satte klockan på fyra, men jag orkade bara titta i en halvtimme kanske. Har faktiskt ingen aning om hur det gick. Anledningen till att jag redan är uppe nu är att jag snart ska åka till Malmö och sedan ta tåget till farmor. Helgen ska tillbringas där. Pappa är där redan. Det är mycket att göra där nu. Att vara bonde är jobbigt ibland, särskilt när man bara gör det på fritiden. Pappa är duktig han. Det är tur att vi kan hjälpa honom, annars hade det varit lite jobbigt tror jag. Så jag ska sitta i en traktor hela helgen. Bara sitta och ta det lugnt. Det ska bli skönt...

Just nu känner jag mig extremt stressad. Jag tänker på så många saker samtidigt att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Det är kaos i mitt huvud, och jag känner mig så dålig. Jag vet att det delvis beror på naturgodiset jag åt igår. Även om det inte var mycket, och det mesta var torkad frukt, så mår jag dåligt. Speciellt magen mår skit... Men nu ska jag försöka få i mig lite frukost. Yoghurt , äpple och kanel brukar funka. Ska ta med mig lite frukt till tågresan också.

Ni får ha en trevlig helg. Jag kommer hem imorgon någon gång, och då hoppas jag att jag mår bättre än vad jag gör nu...



Svårt att sitta still

Jag sitter här och försöker ändra om lite på bloggen. Har inget annat att göra, förutom att försöka ignorera ångesten. Jag mår så dåligt. Illamående och huvudvärk... Det enda jag tänker på är allt skit som ligger och växer i min mage. Eller skit är det inte. Det vet jag. Man måste äta för att överleva. Varför är det så svårt för mig att förstå?

Det är svårt att sitta still. Jag vill röra på mig. Jag vill ut och springa, hoppa på studsmattan eller göra något som får mig att ramla ihop av trötthet. Men jag får inte. Jag måste försöka sitta still och låta kroppen ta hand om maten. Det är svårt. Jag hade gärna lagt mig på golvet och gjort kvällsträningen som jag har gjort så många gånger, det är också lockande att ta upp hantlarna som ligger i ett hörn på mitt rum... Är det så farligt om jag tränar en gång till? Kroppen mår ju bra av träning? Åh, vad jag hatar dessa tankar. Jag får inte träna. Min kropp mår inte bra av träning. Inte i det skick som den är nu. Jag vet ju det, men det är ändå så svårt att förstå...



I just wanna scream and lose control
Throw my hands up and let it go
Forget about everything and runaway



På bra humör

Jag känner mig så lugn och glad. Det är underbart att känna så här. Tyvärr gör jag det alldeles för sällan. Det har varit en bra dag. Jag bestämde mig för att koka ett ägg och äta det till frukost. Jag vet inte när jag åt ett helt ägg senast. Äter jag ägg så brukar jag bara äta vitan, men jag klarade av att äta hela ägget och det är jag stolt över.

Eftermiddagen har tillbringats i Malmö. På bussen in fick jag sällskap av min lillasyster och två av hennes kompisar. Det kändes skönt att inte vara ensam. Inte för att jag har något emot att vara ensam, men det kändes bra att dom satt bredvid mig. Väl inne i Malmö träffade jag Ami. Vi gick gågatan ner och satte oss på Lilla torg och fikade. Jag drack färskpressad apelsinjuice. Det kändes så bra. Jag har inte druckit något annat än vatten och te (och någon smoothie) på måånga månader. Det känns skönt att jag har fått prata av mig lite också. Jag vet hur viktigt det är att inte stänga in sig i sig själv. Jag mår så mycket bättre om jag kan prata om hur jag känner. Det är stor skillnad...

Efter fikan gick vi gågatan tillbaka och där träffade vi min lillasyster och hennes kompis. Jag följde dom en bit och sedan tog jag bussen till Trelleborg där jag mötte mamma. Vi gick in på MAXI och köpte naturgodis. Det ska bli gott att äta det ikväll, även om jag redan nu känner ångesten komma krypandes. Men jag måste försöka tränga undan det. Jag vet att jag måste börja äta mer. Min puls är väldigt låg. Läkaren skrämde upp mig ordentligt... Så hur äckligt mätt jag än är, och hur ogärna jag än vill stoppa något i min mun så ska jag ändå försöka göra det. Idag har jag ätit väldigt lite inser jag nu. Men att jag både har klarat av att äta ett ägg och dricka juice är väl ett framsteg. Det tycker jag i alla fall...

Nu är det snart dags att äta tror jag. Om jag bara kunde känna lite hunger. Det skulle vara så mycket lättare att äta då...

Dags att börja blogga igen

Nu har jag bestämt mig. Jag ska börja blogga igen. (även om min blogg ser konstig ut och jag vet inte riktigt hur jag ska fixa det) Jag behöver det. Jag måste få skriva av mig. Den senaste tiden har jag skrivit mycket, men det är bara jag själv som har fått tagit del av det.  Lika bra det, för det var inget roligt jag skrev. Sommaren har varit ett helvete, eller hela året egentligen. Jag har kämpat varenda dag. Jag har ljugit för mig själv och alla andra, och jag har vägrat inse sanningen. Men för en vecka och två dagar sedan brast det...

Jag skulle till vårdcentralen och ta blodprov. Jag vägrade. Varför? För det första hatar jag att ta blodprov, jag mår dåligt bara jag tänker på det. Men självklart var det något annat som var anledningen till att jag inte ville gå dit. Mamma försökte övertala mig att gå dit, men jag skrek att jag inte behövde gå dit eftersom jag redan visste vad det var för fel på mig. Jag spang upp på mitt rum, la mig under täcket och grät. Mamma kom efter. Hon lyckades dra ur mig sanningen. Jag kommer inte ihåg hur, men på något vis gick det. Jag sa knappt något, bara svarade på hennes frågor. Det räckte.

I fredags bestämde jag mig för att ta ytterligare ett steg framåt. Jag pratade med Ami och Victoria. Det var otroligt skönt. Jag kände att jag var ärlig mot mig själv. Jag kunde säga högt vad mitt problem var. Det var nog första gången. Väldigt svårt, men efteråt kände jag mig väldigt lättad.

Nu kanske någon undrar vad mitt problem är? Det tar emot att skriva det. Konstigt att det kan vara så svårt. Men det är väl lika bra att bara göra det... Jag har ätstörningar. (det tog ett tag för mig att skriva det) Hela sommaren har jag fått höra hur smal jag har blivit. Jag är nog den enda som inte har sett det. Visst, jag har sett att vågen har visat mindre och mindre, men spegeln har visat annorlunda. Det är skrämmande. Jag ser inte hur smal jag är. Jag ser inte samma Sofie som alla andra ser. Det är jobbigt...

Jag är beredd att ta tag i min sjukdom. Jag vill bli frisk. Jag vill inte leva ett liv som består av ångest och kaloriräkning. Det är hemskt. Jag vet inte ens hur jag hamnade här. När började allt? Det får jag fundera på senare. Det  viktiga nu är att jag förstår att jag är sjuk. Det är svårt att fatta... Men jag har fantastiska människor i min närhet. Jag hade inte klarat mig utan er.

Den sjunde september var det meningen att jag skulle åka till England och vara där i tre månader. Det är inställt. Det är jobbigt att inte få åka iväg till något som man har planerat i flera månader. Men jag förstår att det inte går. Jag måste bli frisk. Men det är fortfarande svårt att fatta att jag är sjuk. Men det handlar kanske mer om att jag inte vill acceptera det...

Jag har i alla fall varit hos läkare och fått en remiss skickad till Idunkliniken. Har även varit och tagit blodprov idag. Jobbigt, men jag klarade det. Jag försöker se framåt. Jag har börjat den långa vandringen till ett normalt och friskt liv. Jag ska klara av det.



How could this happen to me?


Bloggtoppen.se